Januari -04

Kallt och eländigt som sig bör i januari. När Göran Persson fyllde 55 blev han tillfrågad vad han önskade sig mest av allt och då svarade han "fortsatt kyla". Därmed har alla som inte trott att statsministern är sadist överbevisats.

Själv tillbringade jag som vanligt januari framför datorn. Vårsäsongen fylls med standup och skrivprojekt. En del skrivgrejer är lite hysch-hysch än så länge, mer info längre fram. 

Skrivandet i Söndagsnisse Strix är däremot ingen hemlighet. Tidningen har fått en ny layout och lösnummer går nu också att köpa i 150 pressbyråer spridda över landet. Förra veckan hade redaktionen "kick-off" (eller avspark som jag skulle säga) på Ordfront och en frejdig kvartett bestående av mig själv, min skrivarkollega Peter Eriksson, Erik Blix och Mattias Konnebäck avslutade kvällen på Söders Hjärta. En trevlig, om än blöt, afton och intressant att Ordfront tycks beredda att satsa på tidningen, men lite oroande att alla inblandade makthavare tycks ha olika framtidsvisioner.

Skickade ett mail till SL efter att ha ledsnat på deras telefonkö. Efter fem minuter fick jag ett autosvar tillbaka att de tagit emot brevet och skulle besvara det så fort som möjligt. Vidare upplystes jag om att för närvarande var kötiden c:a femton arbetsdagar. De hade alltså för avsikt att svara mig efter tre veckor!! Jag börjar få förståelse för att kollektivtrafiken dras med sådana förseningar. Med sådana tidsperspektiv tycker de förmodligen själva att trafiken rullar på bra.

Efter att betygsskalan i gymnasieskolan ändrats från fem steg till fyra är det fler som får högsta betyg och allt svårare att skilja ut dem vid intagningen till högskola. Hur svårt var det att räkna ut det då? Betänk att vi betalar riksdagsmännen för att de ska använda sin arbetsdag till att tänka ut sådant här. Förutom Peter Althin förstås, han får tydligen riksdagslön för att ägna hela dagarna åt sitt juridiska extraknäck.

Efter rättegången mot Mijailovic krävde Althin att hans klient skulle försättas på fri fot eftersom det inte var bevisat att han mördat Anna Lindh: "Åklagaren har möjligen kunnat styrka att Mijailovic har misshandlat och vållat Anna Lindhs död men har icke kunnat styrka uppsåt." Är det någon som kollat Althins juristbetyg? Får jag gissa att University of Bahamas är inblandade...

För om inte jag är felunderrättad har hans klient erkänt att han upprepade gånger kört en kniv i Sveriges utrikesminister, men förklarade att handlingen berodde på att han hört röster i huvudet, förmodligen Jesus röst. Självgodheten lyser genom ögonen på de poliser som intervjuats efter erkännandet, men det verkar ju inte direkt vara Einsteins intellekt de slagits mot.

Är det förresten bara jag som tycker att det är sanslöst skojigt att chefsåklagaren (ni vet, han som är en blåkopia av John Denver) heter Krister Petersson?

En annan cirkusrättegång är den mot Michael Jackson. Har ingen aning om han är skyldig. Jag är mest fascinerad över hela grejen. Killen är ju uppenbarligen ett UFO. Nu vill hans f.d. fru ha tillbaka vårdnaden om barnen och säger t.o.m. att Jackson inte är pappa. Jag har inte så stor tilltro till rättsnationen USA sedan tidigare, men om en kvinna ger bort sina barn till ett UFO och sedan tilldöms vårdnaden så ger jag upp.

Och sektmordet i Knutby tar ständigt nya vändningar. Jag vet inte vad man ska tro i skuldfrågan, men klart är att det verkar finnas en hel del knäppisar i församlingen. Jag har förresten uppträtt i bygdegården där de tog emot pressen efter polisrazzian. Det var också en sorglig historia.

Anders Björck har jag aldrig tyckt vidare bra om. Undantaget var när han under ett KU-förhör med (den ännu drygare) Carl Lidbom berättade vart skåpet skulle stå. I egenskap av landshövding ledsnade Anders Björck på Uppsalapolisen som stod och tittade på fyrverkerier när drängfulla ungdomar pissade på hans bostad. Nu är ju visserligen Anders Björck smidig som ett kassaskåp, så till viss del kan jag förstå om poliserna härsknade till. Vad jag däremot inte kan förstå är att de hänger upp sig på Björcks eventuella promillehalt (vid tolvslaget på nyårsafton). De ska göra sitt jobb oavsett om den person som påpekar det för dem är nykter eller inte. Som Björck själv skulle sagt - vet hut! När nyheten kom upp visade det sig att Uppsalapolisen fått 540 anmälningar mot sig under 2003. Hur många av dem tror ni gick till åtal? Just det: noll.

Och nu har polisen fått ny ammunition. Den nya kulan, som expanderar när den träffar människokroppen, är i enlighet med Haag-konventionen förbjuden i krig. Och den sätter man alltså i händerna på våra skjutglada Klingar och Klangar. Under januari testade man den mot en misstänkt i Katrineholm och chefsåklagaren vill utreda om det varit berättigat att skjuta. Ja, det kan ju vara bra att ta reda på (även om jag personligen gissar att den skjutande polisen förklaras oskyldig i brist på bevis), men den misstänkte hjälper det föga. Tack vare den nya effektiva kulan dog han på fläcken. Tänk om Michael Moore vore svensk...

Den israeliske ambassadören Zvi Mazel (mannen vars namn låter som en spottloska) vandaliserade ett "antisemitiskt" konstverk. Att konstnären själv är jude är tydligen inget hinder för antisemitbeskyllningstaktiken. En tredje jude, journalisten Göran Rosenberg, väckte en intressant fråga i DN - om en palestinsk självmordsbombare som flyter på ett blodbad är ett antisemitiskt konstverk, innebär det att "diplomat" Mazel hellre skulle se att bilden byts ut mot Israels president Ariel Sharon? Förmodligen inte. Jag har inte sett konstverket och tänker därför inte uttala mig om det (fast det hindrar ju inte två riksdagsmän från att t.o.m. polisanmäla det). Jag har svårt för den där typen av abstrakta konstinstallationer, men om syftet var att väcka debatt har konstnären Dror Feiler lyckats.

En liten kvällstidningshistoria. En av kvällstidningarna, Expressen, skrev för två veckor sedan om en kvinnlig TV-stjärna i trettioårsåldern som misshandlats av sin sambo. Inget namn nämns, men några subtila ledtrådar lämnas. Det står inget om varför hon är känd, att hon skulle ha några talanger eller bedrifter värda att nämna, hon är bara "stjärna". Alltså är det en dokusåpakändis. Och vilken dokusåpadeltagare i trettioårsåldern har historiskt sett haft trassligast privatliv? Ja, just det. Fast nu kommer jag bort från ämnet. Det intressanta är att konkurrenten Aftonbladet (som naturligtvis också kollar åtal och loggböcker hos polisen) inte nämner händelsen med en enda stavelse. Och i det läget vet man att tidningen ska göra en intervju med den misshandlade kvinnan i nästa nummer. Mycket riktigt, dagen därpå träder Big Brother-Linda fram och talar ut i Aftonbladet ("Samma konto som senast...?") om misshandeln och rädslan. Varför köpa tidningar vars innehåll går att räkna ut i förväg?

Hur var det då med själva misshandeln? Jo, den tidigare sambon hade misshandlat Linda upprepade gånger under flera år när han på Annandagen tillsammans med Linda och några vänner åkte från en nattklubb till en fest. Jag säger absolut inte att det finns några förmildrande omständigheter eller att misshandel är acceptabelt i någon situation, men man blir ju lite nyfiken varför Linda, som enligt egen utsago är rädd för mannen, väljer att åka med honom från en offentlig tillställning till en privat fest.

Sedan gick fröken Rosing ut och kallade Robinson-Emma för "blåst bimbo". Ja, efter Emmas medverkan i Ursäkta rörans VM i nazi-referens misstänker jag att hon inte är toksmart, men om man fick se in i Linda Rosings hjärna tror jag att man skulle upptäcka förvånansvärt fri sikt även där.

Fast jag tycker ändå synd om Big Brother-Linda. Hon gör uppenbarligen vad som helst för att få vara kvar i rampljuset, men vi som inte har hjärnprotes vet ju att tiden är räknad för gamla dokusåpadeltagare vars enda meriter är fyllda av silikon. Vad gör hon när hennes historier inte ens väcker intresse på Aftonbladet? Tänder eld på sig själv på Sergels Torg? Håll med om att det är tragiskt ändå.

I Storbritannien är dokusåpadeltagare den tionde mest hatade yrkesgruppen, långt efter lapplisor och dörrvakter. Inget som inte skulle kunna ändras av en landsomfattande Brinkenstjärna-turné.

Skäggbollar:

Jag är less redan innan det börjat. För tio år sedan var eurovisionsschlagerfestivalen en unik tillställning. Schlager var en helt egen genre och varje land sjöng på sitt språk. De mest underhållande bidragen framhävde också sitt lands speciella särprägel, exempelvis Finland och Turkiet. Det var då. Nu är det en segdragen tillställning som man till råga på allt gjort en följetong av. Nästan alla länder sjunger på engelska i finalen och det mesta låter som det mesta låter om man säger så. Vad är det då för vits? Visa någon gammal långfilm istället. 

Melodifestivalen:

OK, man får missfärgade tänder. Ibland påstås det t.o.m. att det ökar risken för cancer och andra sjukdomar, men nu när forskarna kommit på att det förebygger diabetes är det kvitterat. Det enda man vet säkert är att det nästan är onödigt gott. Och fettfritt.

Kaffe:

Sveriges kanske mest enerverande och påfrestande artist har gjort det igen. Naturligtvis handlar det om Kicki Danielsson och därmed också om alkohol och bilkörning. Jag kan inte sätta mig in hur det är att vara alkis, säkert ingen höjdare, men jag kan inte för mitt liv begripa hur en vuxen människa med berått mod kan förvandla sin bil till ett mordvapen genom att köra berusad. Eftersom hon gjort det tidigare måste hon ju vara medveten om risken att det ska hända igen. Så sälj bilen då! Eller koppla in alkolås. Fattar inte människan vad som kan hända?! Antagligen inte. Ursäktsbrevet till svenska folket avslutas med ett P.S. där hon gör reklam för nypremiären av sin show med Bettan och Lotta. Själv skulle jag uppskatta om turnén krockar med ett långt och kännbart fängelsestraff. När hon muckar kanske hon med lite tur kan stava till empati.

Kicki Danielsson: 

Det var allt jag hade på hjärtat nu. Morsning.

Februari -04

Jag är en ganska frisk människa - åtminstone fysiskt. Jag har långt färre än en sjukdag per år och har inte drabbats av en rejäl förkylning sedan nittonhundratalet. Men i februari var det dags igen. Halsen svullnade upp, jag fick feber, frossa, snuva och en massa annan skit. Efter nästan en vecka tog jag mig upp ur sängen, men trots att det gått mer än två veckor sedan eländet bröt ut hostar jag fortfarande som en lungsjuk kedjerökare med en släng av TBC.

Detta ledde till att jag höll på att tappa rösten på scen på Systerobror, där jag uppträdde tillsammans med Adde Malmberg och kvällens konferencier Marcus Palm. Det gick trots allt skapligt, men hade inte ljudanläggningen och publiken varit så bra hade jag fått kämpa. Har stått på scen med feber, men det här var på ett sätt värre. Som komiker sitter man lite taskigt till utan röst.

Har tillsammans med Mackan Andersson gått in som sponsor för den kristna humorfestivalen Comedyzone. Tanken är att få fler bokningar till vår Korsordsföreställning. Hittills har det mest kostat pengar, men det är ju avdragsgillt i alla fall.

Förresten är jag klar med årets deklaration. Det gick riktigt smidigt i år. Möjligen börjar jag få lite rutin på det här med företagande efter tre årsbokslut.

En kille som aldrig tycks få rutin är ju kungen. Ingen glömmer väl hälsningsfrasen "Kära örebroare" i Arboga, men nu har han slagit alla rekord genom att framställa den lilla sharia-diktaturen Brunei som en öppen stat. Den främsta anledningen till uttalandet är att sultanen en gång om året går runt och skakar hand med folket. I efterhand försöker hovet skylla ifrån sig på några taskiga formuleringar i materialet från UD, men om kungen bara tog reda på vad demokrati betyder (och det känns nästan som att det ligger i hans jobbeskrivning) så hade han kanske fattat hur hans uttalande skulle tas emot. Det allra roligaste var när kungens polare Aje Philipson försökte rättfärdiga kungens klavertramp med att det finns jättefina golfbanor i Brunei. Och?! Problemet är att kungen och hans banjospelande slutsteg till kompisar har lika mycket koll på verkligheten som Arne Weise har koll på death metal. Det kommer att dröja, men jag hoppas att någon gång få uppleva ett samhälle där det högsta ämbetet inte ärvs av en familjs förstfödda.

Apropå inavel... Linda Rosing tillfrågades i DN hur hon å ena sidan kunde gråta ut i Expressen när hon blivit filmad utan lov och å andra sidan själv smygfotografera kändisar. Då svarar människan: "Det är ju inte jag som gör det utan fotograferna. Jag ska mer presentera inslagen och så. Och folk vill ju se det där." Jösses...

Kanske insåg hon själv det orimliga i ställningstagandet, för i fredags gick hon ut i media och sa sig ha tagit avstånd från Team Paparazzia. I ett nytt klassiskt uttalande säger hon: "Från och med nu ska jag bara figurera i seriösa sammanhang." Med seriösa sammanhang menar hon bl.a. tidningen Playboy.

Lars Gåre, en av få dokusåpadeltagare med hjärnceller och humor, tillfrågades nyligen varför han valt att jobba som begravningsentreprenör. Han svarade att han jobbat på krogen så många år att han blivit less på lodräta människor. Även om jag inte håller med honom, så förstår jag vad han menar.

Kicki hoppade av turnén med Bettan och Lotta. Det var hennes vettigaste beslut på länge. 

Pernilla Wiberg har betalat sin skatteskuld. Sist hon uttalade sig i media sa hon sig inte ha några som helst pengar att pytsa in till skattemyndigheterna, men nu har hon ändå betalat åtta miljoner. Antingen ser hon inte åtta miljoner som pengar eller också har hon tagit ett Finax telefonlån.

I så fall kanske hon behöver pengar och då är mitt förslag att hon tar Kickis plats på tantturnén. De liknar varann lite grann och ingen av dem är speciellt bra på att sjunga. Kickis manager, dr Krall eller vad han heter, verkar vara av samma skrot och korn som Pillans gamla rådgivare, så hon kommer att känna sig hemma direkt.

Ett nytt begrepp har lanserats av våra kvällstidningar - hedersrelaterat våld. Det handlar alltså om så kallade hedersmord, också ett idiotiskt begrepp, men spä nu inte på det genom att sätta ihop ordet heder med alla tänkbara adjektiv. Det är så typiskt. Kanske skulle man börja använda "kvällstidning" för att böja adjektiv, exempelvis kvällstidningspresenterad när man menar att en berättelse är indränkt med spekulativa överord för att dölja det faktum att man inte orkat ta reda på fakta.

En artonårig kvinna valde efter att i flera år misshandlats av sina föräldrar att fly lägenheten genom att hoppa ut från balkongen. Hon blev förlamad och det är osäkert om hon någonsin blir helt återställd. Och hennes helvete slutar inte där, i rättegången mot föräldrarna kallades hon hora av försvarsadvokaten Tore Noreberg. Jag saknar ord! 

En trend bland amerikanska filmskapare på senare år är att anlita trådsmala skådespelare som sedan förvandlar sig själva till tjockisar före inspelningen. Renée Zellweger går upp och ner som en jojo mellan Bridget Jones-filmerna och senast var det Charlize Theron som åt upp sig femton kilo för rollen i Monster. Vore det inte enklare att casta feta skådisar för feta roller?

Var man på sin plats helt enkelt. Tänk hur många skäggbollar jag skulle dela ut om alla gjorde det de är bra år.

Inte nog med att hans ämbete är fullständigt förlegat. Mannen är ju en intelligensfri zon. Visst är det synd om honom och det finns folk som tycker att han gör bra reklam för Sverige utomlands, men när en diktatur som Brunei försöker legitimera sin existens med citat av den svenske kungen på sin hemsida, så kan åtminstone jag hålla mig för skratt. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Låt honom spika europapallar! På så vis skulle han främja den svenska exporten på riktigt. 

Kungen:

Trots att det inte ens gått fyra år har jag svårt att tänka mig Tiden före bredband. Man satt med sitt skrikiga och långsamma modem som kopplade ner lite när som helst. Om man använder internet bara för att kolla e-posten ett par gånger i veckan är det OK, men för mig som sitter här från gryning till sen kväll var det ingen höjdare. Och nu är det Riksdagens och samhällets förbannade skyldighet att som utlovat bereda alla möjlighet till bredbandsuppkoppling. Det är en rättvisefråga, en demokratifråga och i slutändan kommer det att vara skillnaden mellan att kunna bo kvar på landsbygden eller tvingas flytta.

Bredband:

Jag är en öppen människa som försöker låta bli att fördöma andra människor, men jag tycker att det finns gränser för hur pinsam en människa får vara. Ytterligare motivering känns överflödig.

Robinson-Robban: 

Snälla Gud, ta bort snön! Det är ju mars nu.

Mars -04

Först och främst, jag har uppmärksammat att fler och fler hittar hit. Under mars har min hemsida fått fler träffar än någonsin tidigare. Jättekul, men samtidigt ger det mig lite dåligt samvete att så lite händer här. Stärkt av trafikstatistiken har jag i alla fall tagit mig i kragen och lagt upp en sida med ljud och film (se knappen till vänster). Men räkna nu inte med nya filer varannan månad för jag vill inte "bränna" en massa material som jag fortfarande kör (på ställen där folk betalar pengar för att höra mig till skillnad från här) och gammalt material visar ofta väldigt tydligt att humor är en färskvara. Se det mer som en snabb inblick i vem jag är på scen. Och skulle jag orka ta fram nya klipp ibland, så är det att betrakta som bonus.

Efter månader av datastrul bestämde jag mig för att ta reda på om datorerna utvecklats sedan 1997. Det hade dem. Två kompisar satte på nolltid ihop elektriska komponenter till en sammanlagd kostnad av några futtiga tusenlappar och nu sitter jag på en "top of the line-enhet". Fattar inte varför jag inte gjorde det här för flera år sedan. Jag sitter vid datorn 60-70 timmar i veckan och då vill man ju ha grejer med lite klös.

Apropå det har jag varit hos doktorn och kollat kolesterol, blodvärden o.s.v. En tusenmilaservice helt enkelt. I somras träffade jag en kille som fått en hjärtinfarkt vid 35. Sådant får mig (snart 33) att tänka att egentligen är det konstigt att vi lämnar in våra bilar på besiktning en gång om året, men våra kroppar bara när det föreligger renoveringsbehov. En orsak kan vara att landstinget inte är sådär jätteförtjusta i att ta hand om friska patienter. Förebyggande sjukvård vill man inte befatta sig med, vilket är extremt dumt med tanke på att det vore bättre ekonomi för samhället. Hursomhelst var det inget fel på mig. Nästan onödigt frisk faktiskt. Det är som jag alltid sagt - motion är överskattat.

Fast jobb däremot är ibland underskattat. I mars uppträdde jag på MACK i Malmö. Typ trevligt liksom. Bodde hos Peter & Jenny. Också trevligt. Åkte ner med Flyme för totalt 390 kronor, alltså ungefär lika dyrt som en kopp kaffe och två torra mazariner hos SJ, men då tillkommer dessutom resan. Flyme har samma ägare som Goodjet som kursade för ett drygt år sedan, så jag tänker inte köpa årskort. Fast än så länge har de funkat perfekt för mig.

Jag var förresten tvungen att testa säkerheten på Arlanda. Kanske inte tvungen, men jag blev nyfiken på om det fanns något sätt att gå förbi metalldetektorn. Så jag ställde ifrån mig min väska på rullbandet och gick sedan helt sonika mellan väsk- och persondetektorerna. Så mycket var den säkerhetskontrollen värd. Varför ställa upp en sluss full av metalldetektorer och säkerhetsvakter om en kille med Usama-skägg kan kringgå spärren?

I Malmö träffade jag en gammal klasskompis jag inte sett på fjorton år (och återigen inser jag hur gammal jag är). Han är professionell pokerspelare. Undrar om det var någon i den där klassen som blev civilekonom som det var tänkt. För framtida klassträffar är det i alla fall skönt att inte ha det originellaste jobbet. Det är inte så att jag direkt ljuger om det, men ibland tycker jag att det är skitjobbigt att förklara vad man gör som komiker. Säger jag att jag skriver, så får jag tusen följdfrågor på det. Så det händer att jag kallar mig "egenföretagare" eller något annat intetsägande och försöker komma vidare i samtalet.

Fast nu är jag inte bara komiker och skribent, jag har även blivit seriefigur (se Bilder till vänster). Serietecknaren Jenny Holmlund, som jag bodde hos i Malmö, har skapat "Malmö-serien" med karaktären Nicke, en flintskallig och skäggig cyniker som går runt och är bitter på sin omgivning. Jag vet naturligtvis inte exakt hur mycket av Nickes karaktärsdrag som är hämtat från mig, men enligt skaparen har jag agerat förlaga och det känns stort.

Manusmedverkar i SVT:s nya humorprogram Extra allt, som börjar sändas 16:e april. Vet inte ett skit om programmet, så häng inte mig om det är uselt. Jag tänker bara tjäna pengar på det.

I schlagertider brukar jag alltid fundera över vad artisterna i Melodifestivalen gör övriga året. För de flesta som är med hör man ju bara talas om i detta jippo. Vad gör Brandsta-Glenn, Nina & Kim och Gladys del Pilar när de inte tävlar i Melodifestivalen? Sjunger playback på Viking Cinderella? Ingen aning. Jag är i alla fall glad att jag slipper se dem mer än en gång per år.

Fast E-types framträdande var stor humor. Normalt brukar han ju sjunga en ton, men den här gången gjorde han inte ens det. Han måste vara den enda soloartisten i tävlingens historia, vars bidrag hade låtit exakt likadant även om han själv inte varit på scen.

Såg ni dokumentären om Mikael Andersson? Killen som "går" genom livet utan ben och armar. Under en timme fick vi tittare se att han trots detta rätt tydliga handikapp klarar det mesta. Utom att rulla tummarna förstås. När allt kommer omkring har vi andra inte många hinder att skylla på att inte ta tag i våra liv.

Brinkenstjärna stämmer Linda Rosing på en kvarts miljon och hotar att stoppa hennes sångkarriär. Världen håller andan...

Frun till en av landets högsta polischefer körde in i en parkerad bil i Nacka för ett par veckor sedan. Hon åkte från platsen eftersom hon inte märkte att hon krockat. Detta trots att den påkörda bilen enligt vittnen studsade iväg femton centimeter. Blir hon åtalad? Möjligen. Blir hon av med körkortet? Inte en chans. Är vi lika inför lagen? Ja, men en del av oss är mer lika än andra.

Apropå det har det framkommit att en poliskommissarie i Stockholm, misstänkt för narkotika- och vapenbrott förmedlat en lägenhet till Länskriminalens chef Leif Jennekvist. Han fick kontrakt på en fyrarummare i centrala Stockholm och hävdar med emfas att han minsann inte betalat någon form av "hittelön". Jo, tjena...

Anna Lindhs mördare fick livstid. Inte mycket annat att vänta. Rösterna får väl hålla honom sällskap. "35-åringen" som satt misstänkt för mordet i en dryg vecka fick 150.000 i skadestånd. Detta trots att 9.000 hade varit normal ersättning. Det stora skadeståndet motiverades med att han lidit stor medial uppmärksamhet. Fast jag tror inte att han led så mycket. Hade han lidit skulle han väl inte ställt upp på en intervju med Aschberg? Vad fick han förresten för den? Jag tror att den här dagdrönaren, "Nazi-Per" bland sina vänner, gjorde sitt livs klipp den där veckan. Så mycket pengar hade han aldrig lyckats stjäla från sin gamla mamma.

Några lärare från Uppsala söp ner sig och köpte sex på en skolresa i Kenya. Syftet med resan var att ge ungdomarna från det kommunala gymnasiet "kunskap om det kenyanska folkets kultur och livsvillkor". Lärarna bestämde sig alltså för att förkovra sig på ett väldigt handfast sätt. En av dem är medlem i Livets ord och var fram till detta blev känt kommunpolitiker i Uppsala (behöver väl knappast skriva för vilket parti...). Kommunen går inte vidare med anklagelserna eftersom påståendena inte går att belägga, enligt gymnasiechefen. Vilket i sin tur beror på att rektorn förstört videobeviset. I sådana här lägen känns det som att det bästa vore att sparka all personal på skolan med undantag för fluortanten. Fluortanter är nämligen alltid oskyldiga. Och de har inte sex.

Tid för skäggbollar. Den här månaden handlar det om två gnällspikar och ett statligt bolag som jag själv vill gnälla på. Och passar inte det, så skaffa egna hemsidor och gnäll på min, så lovar jag att gnälla tillbaka.

Författarinnan Liza Marklund nöjer sig inte med att skriva böcker. Vid sidan om detta skriver hon krönikor och syns i TV för jämnan trots att hon bara har två åsikter att dela med sig av, nämligen 1: det är så jobbigt att vara Liza Marklund och 2: alla utom jag jagar kändisskap. Jag tycker nog att Liza Marklund själv jagar rätt friskt (eller möjligen sjukt). Och varför är det så synd om henne? Hon skriver OK böcker och tjänar otroligt mycket pengar på det. Förhoppningsvis tycker hon att det är kul också. Men det hör man inget av, bara hur otroligt svårt det är att alltid bli igenkänd och hur extremt jobbigt det är att vara småbarnsförälder. Miljoner svenskar har barn och jag fattar inte varför Lizas föräldraskap är så mycket värre. Hursomhelst beror både föräldraskapet och kändisskapet på aktiva val, så sluta tjata!

Liza Marklund:

Fortfarande överlägsna sina konkurrenter, men särskilt mycket nytänkande ser man inte. Samma programledare gör samma program och samma manusförfattare gör samma manus med samma skådisar. Om de inte rycker upp sig hamnar de i reklam-TV-träsket. På samma sätt som P3 dränkt sig i reklamradioträsket.

SVT:

Sören Gyll måste vara näringslivets gnälligaste gubbe. Han har inte betalat förmögenhetsskatt på åratal och när regeringen talar om att sänka skatten klagar han ändå. Detta eftersom de samtidigt funderar på att förmögenhetsbeskatta O-listenoterade aktier, vilket i och för sig har för- och nackdelar, men med tanke på att hr Gyll inte betalat förmögenhetsskatt sedan åttiotalet om ens då tycker jag att han ska vara nöjd. Men det är han inte. Han t.o.m. hotar att emigrera. Vad får direktörer att tro att de är Gud bara för att de suttit i styrelsen i ett stort bolag? I Gylls fall främst Volvo, som inte heller gjort sig kända för att betala skatt. Om han, vilket jag betvivlar, gör allvar av sitt hot att flytta från Sverige har jag bara en sak att säga: Lycka till! Jag kommer inte sakna honom ett endaste dugg.

Sören Gyll: 

April 2004 kan bli den bästa månaden i mitt liv, men jag skulle inte sätta pengar på det.

April -04

Nu är det vår! Och dags för ännu en månadssummering. Tycker du att det är dåligt att jag inte skriver dagbok på nätet, så kan jag berätta att det finns komiker som satt ribban ännu lägre. Thomas Järvheden t.ex. skriver "kvartalsrapport" på sin hemsida. Fast det är en schysst snubbe, förra veckan fick jag ett datavirus från honom. Tack Thomas!

Kanske vore något att ta efter för den här månaden har, precis som jag spådde, blivit rätt seg. Har deklarerat och sånt. Som jag sa till Jenny, som ville ha draghjälp i sina försök att illustrera mitt liv i serieform, att vill hon ha en innehållsrik serie får hon hitta på själv.

Inga fantastiska ståuppkomiska händelser heller. Fast i söndags var jag på Norra Brunn, på evenemanget Testpiloterna som går ut på att alla kör tidigare otestat material. Visserligen bara några minuter, men jag är i regel mer nervös inför detta än när jag står och väntar på att köra 40 minuter "vanlig" standup. Det är skönt att blåsa ur hjärnan med adrenalin ibland.

Extra Allt, som jag manusmedverkar i, försöker fortfarande hitta rätt. Det verkade ju så bra på pappret. En svensk version av Saturday Night Live med en fast ensemble varvad med en massa olika humorgrupper och alltsammans presenterat av kvällens musikaliska gästartist. Så varför gick det fel? Namnet Extra Allt säger en del om problematiken. Det är sketcher och musiknummer om vartannat, hundratals röda trådar och väldigt mycket folk. En del grejer är bra, men det drunknar i massan. Och några rena gycklarnummer borde de ansvariga sett redan på manusstadiet att de skulle ha gjort sig bäst i ett partytält på Kiviks marknad. Dock vill jag försvara mig med att jag inte bidragit med något material till de tre avsnitt som visats hittills. Därmed inte sagt att programmet kommer att ta sig framöver, men hoppas kan man ju alltid.

Skulle däremot vilja tipsa om ett annat program, som hittat rätt på första försöket: CP-Magasinet (SVT2, torsdagar 20.00). Riktigt, riktigt kul.

Innan jag skriver något mer vill jag klargöra att jag skiter i David Beckhams otrohetsaffärer. Jag vet inte om jag är ensam i världen att göra det, men det känns så. Först var det barnflickan och sedan ett par svenska tjejer som träffat Beckham på krogen. Som går till pressen för att berätta att de hånglat alternativt legat med Beckham. Det är ju tragiskt. Och än mer tragiskt att tidningarna skriver om det. Jag vill faktiskt inte veta vad som hänt och inte hänt. Finns det ingen gräns för hur motbjudande tidningarna får bli?

Fast det hände en rolig grej efter detta. Som motvikt till Aftonbladets artiklar i ämnet gjorde några anonyma (men ack så driftiga) personer fejkade AB-löpsedlar som istället för att handla om Beckham drog påhittat och vulgärt snask om tidningens chefredaktör Anders Gerdin. Tidningen har polisanmält förövarna. Skulle de inte ha slängt in en anmälan mot sig själva på en gång? Så hade ju tidningens hov- och tramsreporter Daniel Nyhlén kunnat följa upp nyheten genom att intervjua sig själv.

Sara Löfgren, en av Bert Karlssons schlagerrobotar, har blivit ihop med programledaren Ola Lindholm. Det var oväntat. Inte att en av dem gillar killar och en tjejer, men att det inte var tvärtom. Jaja, kul för dem. Hoppas nu att inte Aftonbladet ska dokumentera hela förhållandet.

Lennart "Liston" Söderberg, fotbollstränare i Västerås SK och kanske hela Idrottssveriges mest korkade människa har gjort det igen. Slängt ur sig kommentarer som skulle få Hitler att rodna. Tidigare har han visat upp en bögnoja utan dess like och även ventilerat sin avsky för färgade fotbollsfunktionärer. Klassikern var nog ändå "Västerås är ett ariskt fotbollslag". Den här gången var det en svart spelare i motståndarlaget som uppmanades åka hem och "klättra upp i träden". Och det handlar alltså inte om en vilseledd tolvåring med trasiga hemförhållanden - Herr Söderberg är 63 år gammal. Det är synd om människorna. Eller som avlidne skivbolagsdirektören Stickan Andersson sa en gång: "Folk är inte dumma. De är dummare." Ja, nog verkar det gälla Liston alltid. För andra gången blir han omplacerad av Västerås SK och det faktum att han inte får sparken kan ju inte tolkas på något annat sätt än att det är OK för klubben att ha medarbetare som då och då spyr ur sig djupt diskriminerande uttalanden. För en gångs skull håller jag med Mona Sahlin, vars lösning var: "Kryp tillbaka in i din håla".

Och visst är det synd om folk som känner sig undanskuffade från TV, men snälla Leif "Loket" Olsson - inse att det är över! Du får (av outgrundlig anledning) ytterligare femton minuter i rampljuset, nöj dig med det. Världen behöver inte ännu en bitter Ulf Schenkmanis. Och ett sista tips, om du ändå vill försöka få mer TV-tid så snacka med TV4-cheferna på kontoret istället för att tjata till dig löften mitt under presskonferensen. Fast helst, som sagt - GE UPP!!

En som knappast behöver tjata för att få vara med på TV är Agneta Fältskog. I påskas var hon med på Sen kväll med Luuk - på länk från Ekerö! När hon ska vara med på TV för första gången på sjutton år skulle hon inte kunna tänka sig att åka hela vägen från Ekerö till studion i Stockholm? Jag tror bergis Kristian hade bjudit på taxi.

Johan Glans körde standup i samma program. Klockren... som vanligt. Vad jag hatar folk med talang. Men kul med standup i TV. Mer på gång, men inget klart.

TV3 har börjat avslöja förändringarna i Robinson när de tar över. Det blir 3,5 timmar per vecka. Från hur många vinklar kan man egentligen filma ett palmhjärta? Jag menar, SVT hade ju svårt att få ihop en timme. Jag tror inte att man kan fylla tredubbla tiden med intressant material, men det har ju å andra sidan aldrig stoppat TV3 tidigare.

En artonåring klädde ut sig i mumintrollskostym och la sig mitt på motorvägen medan hans kompisar filmade, det var visst inspirerat av TV-programmet Jackass. Första bilen lyckades väja, nästa hann inte ens bromsa och killen dog på fläcken. Jag antar att man ska tycka synd om honom, men jag måste erkänna att det är svårt. En löjligare död får man leta efter. Mest synd tycker jag om den påkörande bilisten som förmodligen får en massa sömnlösa nätter av att han hamnat i vägen för denna idiotlek. Vill det sig riktigt illa får han böter för något slags trafikbrott också. Sa jag att det hände i Norge?

FP struntar i folkomröstningen om kärnkraften. De verkar resonera så att "eftersom vi politiker ändå inte kommer klara tidplanen, så drar det ut så på tiden att vi lika gärna kan skita i vad folk valde eftersom det var så länge sedan". Ibland är det svårt att få ihop deras partinamn med politiken.

Kungen har återigen visat vikten av att införa republik. Den här gången körde han med livet som insats (det egna och andras) i 160 km i timmen hem från Karlskoga. Kungafamiljen hade ägnat dagen åt att åka gocart och han fattade väl inte att tävlingen var över när han satte sig i en Porsche för att åka hem. Han har ju inte visat världens bästa omdöme tidigare heller, men det här tycker jag kvalar in högt på topplistan. Och som bekant kan han ju inte straffas, eller ens bli av med körkortet. Han leve: hurra, hurra, hurra, sök jobb...

Göran Persson tillbakavisar att han skulle ha hotat TV4-chefen Jan Schermann. Fast det vore ju inte Persson om han sa rakt upp och ner att det är lögn. Istället säger han att det "inte bär sannolikhetens prägel". Tala som folk, människa! Enda gången Persson varit tydlig var när han fick frågan om han kunde tänka sig att ta över partiledarskapet efter Carlsson. Då tittade han rakt in i kameran och sa att om frågan kommer upp skulle han svara nej. Fem minuter senare kom frågan upp.

Och nu har även Kd fått en ny partiledare. Eller har de det? En frikyrklig välbärgad medelålders småländsk politikerbroillerman. Efter mer än 30 år med samma partiledare hade det varit festligt med en lite större förändring. Hägglund skulle ju kunna ställa upp i en Alf-Svensson-look-alike-tävling om han tonar håret först.

Men jag är en öppen kille som vill ge alla en chans innan jag dömer dem, så jag får be att få återkomma om Hägglund. Nu ska jag däremot döma annat i min omgivning.

Svenska Filminstitutet är en stiftelse, vars främsta uppgift är att "lyfta fram, stärka och utveckla filmen i kultur och samhällslivet". Detta görs främst genom ekonomiskt stöd till pågående filmprojekt. Jättefint! Svensk film har svårt att överleva på egna ben, det är dyrt att göra film och intäkterna kommer inte förrän biobiljetterna säljs (kanske 2-5 år efter att manuset påbörjas). Problemet är inte att stödet finns, utan hur det delas ut. På SFI sitter f.n. sex filmkonsulenter och bestämmer vem som ska få pengar och vem som inte ska få det. Och naturligtvis hjälper man inte nya filmskapare som Josef Fares och Teresa Fabik, istället fullkomligt pumpar man ut pengar till Kjell Grede och Lars von Trier. Vad är det då för poäng? Lars von Trier får pengar för att samla ett gäng hollywoodskådisar och tillsammans med dem slakta en åsna i Trollhättan. Och Gredes senaste film fick nio miljoner! Femtonhundra personer såg filmen på bio. Hade det då inte varit bättre att ge biobesökarna sextusen spänn var? Jag har inte sett filmen, men jag tvivlar på att jag tyckt att den var värd sextusen. Men filmkonsulent Niklas Rådström försvarar sig med att "stora konstnärer måste ges möjlighet att misslyckas, annars ruttnar samhället". Jag vet inte hur mycket röta Rådström besparade oss genom att ge pengar till Grede (som förresten "magplaskat" förut och kommer få göra det igen).

Svenska Filminstitutet:

En undersökning publicerad i New Scientist bekräftar det många länge misstänkt - fildelningsprogram minskar inte skivförsäljningen. Det är faktiskt så att storsäljande skivor ökar sina försäljningssiffror när ett par av låtarna går att ladda ner gratis på nätet. Skivindustrin fortsätter dock envist att hävda motsatsen. I en desperat aktion har man t.o.m. försökt förhindra nätanvändare från att sprida texter och noter. De tror kanske att folk väljer att spela deras artisters låtar på sina egna spruckna gitarrer istället för att köpa skivan. Sanningen är naturligtvis att skivbolagen i slutändan tjänat pengar på all musikspridning ända sedan det tidiga sjuttiotalets radiokopierade blandband. Att det säljs färre skivor beror istället på konkurrens från andra förströelser och kulturyttringar i kombination med att CD-skivor är omotiverat dyra. Sänk priset och kom in i matchen!

Skivindustrin:

Dramatenchefen Staffan Valdemar Holm har ett bra fånigt namn, men nu har han en poäng också. Efter sin uppsättning av "Tre knivar från Wei" blev han recenserad (och sågad) av DN:s teaterkritiker Leif Zern. Ja, det får man ju leva med. Har inte sett föreställningen och vet därför inte om den hårda kritiken var befogad. Tydligen tyckte inte Holm det för han skrev ett brev där han upplyste Zern om att han sällat sig till de stora idioterna i Holms svarta bok och så avslutar han med upplysningen: "jag föraktar och avskyr dig i djupet av mitt hjärta". Men det får man tydligen inte göra. Inte kritisera en kritiker, aja baja... Varför ska recensenter gå fria från alla former av kritik? Jag är som sagt inte insatt i sakfrågan, men tycker att det är härligt befriande när vuxna människor ber varandra dra åt helvete (under förutsättning att de gör det på ett sakligt och korrekt sätt). Det resulterar i minst fyra skäggbollar - i min svarta bok.

Staffan Valdemar Holm: 

I maj ska jag bl.a. åka ner och jobba i Skåne igen. Den här gången på Basilika i Lund. Och så blir det en sväng till Norra Brunn. Sista standup-rycket innan sommarlovet.

Maj -04

Det blev en rätt produktiv månad. Har jobbat med en massa olika grejer.

Under våren har jag bl.a. skickat runt en komediserie som jag skrivit ihop med Peter Eriksson och nu kan jag tapetsera väggarna med refuseringsbrev. Gemensamt för de flesta är att de är ganska positiva. TV-chefer och manusredaktörer tackar för "rolig läsning" och ser "stor potential" i vårt manus. Jättekul, men samtidigt otroligt frustrerande att slutsatsen ändå blir att de "väljer att prioritera andra projekt". På ett sätt skulle det vara lättare om de skrev: "Det ni gjort är skit och vi föreslår att ni slänger hela luntan i skrivbordslådan och sedan bränner hurtsen under rituella former." Utan att avslöja alltför mycket (eftersom vi fortfarande är kvar i försäljningsprocessen är min slutsats att svenska TV-bolag är paniskt rädda för humor som sticker ut. När karaktärer och situationer benämns "skruvade" eller "udda" är det liktydigt med att det inte går att göra TV av dem. Men, kanske någon invänder, inte skulle de väl tacka nej om det var lika bra som Fawlty Towers eller Helt hysteriskt? Svårt att säga eftersom man inte kan jämföra två serier, men om vi leker med tanken att exempelvis Seinfeld eller Hemma värst inte funnits och att en svensk okänd manusförfattare skrev ett synopsis och en pilot på någon av dem och därefter försökte sälja in det på ett svenskt produktionsbolag - skulle de köpa och utveckla serien? Jag tvivlar. Men upp ger jag aldrig.

Ska i alla fall göra en snutt standup i radio. Kalas i P4 spelade in ett gig jag gjorde på Norra Brunn i början av maj. Om jag hinner, så återkommer jag med sändningstider, men förhoppningsvis sänds det inom några veckor.

Och så har jag skrivit en artikel till Stand-up.se.

Under maj passade jag vid sidan om egen ståuppkomik på att kolla in några kollegor på Ultimate Comedy på Cirkus i Stockholm. Kul med lite standup-jippon, det behövs.

Var på Ordfronts vårfest också. Uselt väder, men kul ändå. Underhållningen bestod förutom öl och vin av [Sirqus] Alfon, som gjorde akustiska covers på reggae- och technolåtar - annorlunda... men kul.

Forskare har kommit fram till att största chansen att bli 100 år är att vara kvinna, anpassningsbar och att tänka positivt. Jag kommer nog bli 53.

Har köpt mitt livs första laserskrivare. Det ger väl inga vuxenpoäng, men kanske kontorspoäng. Aldrig mera torkade bläckpatroner! Nu har jag ny skrivare, ny dator, nytt skrivbord och min arbetsplats börjar kännas som en riktig arbetsplats. Snart kanske jag tjänar riktiga pengar också.

Som Göran Persson. Han kanske t.o.m. har en laserskrivare, jag vet inte. Han har i alla fall köpt en jordbruksfastighet och utan att odla ett skit kan han plocka hem 95.000 om året i EU-bidrag. Tacka sjutton för att han gillar EU.

Annars dominerades nyheterna i maj av Knutby och amerikansk tortyr. Och (inte fullt lika tragiskt) hockey-VM och schlager. Jag är helt ointresserad av hockey-VM och nu när hela evenemanget sänds i Kalle Anka-kanalen TV3 slipper man höra så mycket om det. Idealet vore naturligtvis att TV4 Plus köper rättigheterna nästa gång, men det passerade ganska obemärkt även på TV3 - skönt. Man vågar väl inte hoppas att fotbolls-VM (om möjligt ännu tristare) ska försvinna lika lätt. Nej, flera månader i förväg började man sända "inför"-program - obegripligt!

Schlagerfestivalen känns också som en gäspning numera. För tio år sedan stannade Sverige upp och det diskuterades i flera månader om rätt låt vann. Antingen är det jag som varit upptagen med liv och jobb eller också är det mindre "hype" kring detta nu. Jag tror att det kan bero på att man gjort om tävlingen till följetong. Ska man bevaka hela tävlingen med svenska delfinaler och internationell kvalomgång får man avsätta åtta kvällar och har man tid och lust med det borde man söka vård.

Två som borde söka vård är Olivier och Carolina från Big Brother (även om jag är osäker på att läkarvetenskapen kan hjälpa dem). För någon vecka sedan berättade de för media att de ville skaffa barn. Jag kanske är fördomsfull, men är inte risken uppenbar att den ungen blir otroligt korkad? Lite grann som att klona en WC-anka. Eller att klona Robinson-Robban, som nu säger: "Folk får gärna tycka att jag är dum i huvudet." Snacka om att han har lyckats. Hursomhelst kan genforskarna somna om för nu har Olivier och Carolina gjort slut istället. Får man gissa att de blir ihop igen om ett par veckor. Och så spricker det... Frågan är bara hur många gånger våra kära kvällstidningar har lust att följa upp det hela. Svaret är i alla lägen: för många.

Att djur dör p.g.a. McDonalds får anses bevisat. Kopplingen mellan mördade människor och detta skräpmatsföretag har inte varit lika tydlig. Förrän nu.

Såg ni vargdiskussion i SVT:s Debatt? Där satt en massa tröga jägare från Värmland och ojade sig över att den svenska vargstammen är inavlad och degenererad. Jag undrar om inte det stora problemet är människans inavel på den värmländska landsbygden. Jägarnas argument var att folk är rädda att bli attackerade av vargar. Samtidigt erkände de också att rent logiskt finns inte den risken överhuvudtaget. En och annan jakthund har strukit med, men det är betydligt vanligare att dessa vådaskjuts av det egna jaktlaget. Sanningen är att jägare inte gillar konkurrensen om jaktbytena. Av samma anledning ser de lo och björn som skadedjur. Nio av tio jägare ljuger när de säger sig jaga enbart för att reglera viltstammarna och att de i själva verket är ute i skogen för "naturupplevelsen". Jägare klarar inte av att kontrollera sin primitiva instinkt att vilja döda. Punkt och slut.

Apropå primitivitet vill krönikören Linda Skugge vika ut sig i en herrtidning. Det ger mig direkt fyra frågor: 1. Vem bryr sig? 2. Hur får hon ihop detta med den feminism hon säger sig företräda? 3. Vem vill se henne utvikt? 4. Får hon inte tillräckligt med gratisreklam i Expressen för att slippa använda pornografi för att sälja sin bok?

Nu ska jag helt utan självdistans fortsätta ifrågasättandet med hjälp av mitt snillrika och rättvisa betygssystem Skäggbollar.

Bevisligen visste USA:s försvarsminister om att hans soldater torterade sina fångar två månader innan det läckte ut i pressen. Förmodligen betydligt längre än så. Trots det får han sitta kvar på sin post. Jag menar, antingen är han en extremt känslokall och elak människa eller också är han (bara) fruktansvärt usel på att sköta sitt jobb. Både och, skulle jag tro. Men det duger tydligen åt Bush.

Donald Rumsfeld:

Jag undrar om det finns komiker som inte drivit med Kicki Danielssons alkoholism. Det kan tyckas tarvligt, men vi kommer undan med det tack vare att hon och hennes manager häver ur sig alltmer krystade bortförklaringar. Rekordet var när Kicki brutit benet efter att ha "halkat på en våt fläck i badrummet". Ja, Kicki... det blir alltid glatt med Bailey´s. Nu har Suzanne Reuter gått ut och berättat att hon är alkoholist, men skillnaderna är stora. Suzanne berättade det från scen, inte som Kicki i skvallertidningar. Dessutom gjorde hon det efter sin turné, inte för att få gratisreklam inför den. Sist, men inte minst, till skillnad från Kicki har hon inte kört i diket med två promille en enda gång. Respekt!

Suzanne Reuter:

Allt tyder på att annandag pingst tas bort som helgdag till förmån för nationaldagen. I likhet med typ... alla har jag inte läst 1809 års regeringsform, som är ursprunget till Svenska flaggans dag (och senare nationaldagen). Svenska folket har ju för snart tio år sedan röstat bort vår nationella suveränitet och att vifta med flaggor en gång om året känns i sammanhanget lite futtigt. Jag är för övrigt övertygad om att de flesta som krävt att 6 juni görs röd kommer fira dagen genom att inte göra någonting. Om det kan glädja någon att byta plats på pingsten och nationaldagen, så har jag inget att invända. Möjligen att det känns konstigt att man på detta sätt ökar arbetstiden med i snitt ett par timmar per år i ett land som redan ligger i topp i arbetstidsstatistiken. Men eftersom jag inte har någon arbetsgivare och vanligen jobbar både annandag pingst och nationaldag orkar jag knappt ens gäspa åt nyheten.

Nationaldagsfirande: 

Juni månad blir startsignalen för en massa projekt. Mer om detta någon annan gång. Juni innebär också val till EU-parlamentet - rösta!

Juni -04

I år kom hösten redan i maj. Jag försöker "gilla läget". Vem behöver badstränder när det finns badkar? Parasollet går visserligen inte att fälla ut i badrummet och grannarna blir vansinniga när lukten från min grill slår ut deras badrumsfläktar. Å andra sidan kan hetsiga diskussioner i trapphuset kännas härligt kontinentala och då blir det ju lite semesterstämning i alla fall.

Som jag berättat tidigare ska jag medverka i Kalas i P4. Fortfarande inte klart exakt när det blir, men håll utkik på deras hemsida, så vet du.

I väntan på detta blev juni månads stora höjdpunkt ett ryggskott. Förr fick jag ett litet anfall om året ungefär, men nu har jag varit förskonad i 3-4 år. Kunde inte drömma om att fyra års ryggskott kommit överens om att attackera mig samtidigt och med full kraft. Förutom smärtor och andnöd kunde jag varken stå, sitta eller ligga på ett vettigt sätt på tre dagar.

Efter att ha drabbats av snart nog varenda skojare i IT-branschen lyckades jag till slut hitta ett schysst webbhotell i höstas. Har funkat hur bra som helst. Den naturliga fortsättningen på den här historien skulle vara att de bestämt sig för att lägga ner. Så det har de gjort och nu är jag bostadslös i cyberrymden. Självklart löser det sig, men jag kan ge mig på att nästa hotell kommer innebära en massa strul. Den siste skojaren är nämligen inte född än. Det enda man med säkerhet vet är att när han fötts kommer han att försöka blåsa mig. Om någon känner till ett bra och billigt webbhotell - maila mig via Kontakt-sidan till vänster. Det bästa tipset med den bästa motiveringen vinner en god stämning.

Nu på sommaren förväntas man ju annars undvika datorer och istället sitta ute och lapa sol (om det funnits någon) med en god bok. Om du som jag gillar att läsa om människor som har det bra mycket sämre än du själv vill jag rekommendera Dave Pelzers böcker om hans alltigenom fruktansvärda barndom. Blir du inte på bättre humör av det kan du läsa Mitch Alboms Tisdagarna med Morrie, också en verklig berättelse, men istället för barnmisshandel handlar den om en livsbejakande man som just fått besked om att han ska dö i en otroligt hemsk sjukdom. Mycket nöje!

Manusförfattaren Lars Lundström har slarvat bort manuset till Pistvakt-långfilmen och några grejer till. De fanns i hans dator som stals vid ett inbrott. Det är svårt att inte tycka lite synd om honom, men hur en människa kan vara så korkad att spara flera månaders jobb på ett enda litet datachip och inte se till att alltid ha en fräsch säkerhetskopia övergår mitt förstånd med flera mil.

Robinson-Emma funderar på att stämma tidningen Hänt Extra för att de publicerat bilder på när hennes pojkvän var otrogen. Hon är för rolig. Ännu roligare blir det när man tänker på att pojkvännens förra felsteg skedde på en ö i Malaysia och filmades av SVT, men den gången hade Emma en helt annan roll i dramat.

En annan föredetting, Camilla Henemark, sa i oktober förra året att hon skulle kunna tänka sig att prostituera sig om hon hamnade i ekonomisk kris. Nu gråter hon ut i Aftonbladet och berättar att hon är helt utfattig, så om det är någon som vill blanda kroppsvätskor med en fyrtioårig nerknarkad refrängsångerska antar jag att det är grönt ljus nu.

Per Gessle har nog större valfrihet. En journalist med väldigt lite att göra räknade ut att han kommer tjäna 15 000 kronor i minuten under sommarens turné med Gyllene Tider. Ändå är han skitsur över att skivan finns att ladda ner på nätet. Mycket vill ha mer och Gessle vill ha mest, inget nytt under solen (nej, jag glömde att solen endast lyser med sin frånvaro den här sommaren).

Mycket vill ha mer gäller även Loket, men inte fick Bingolotto fler tittare för att han tog över. Nej, men oj då! Programmet är stendött, ett faktum inte ens damp-mannen Gunde kommer kunna göra något åt.

Jag måste väl nämna Fotbolls-EM också för jag börjar misstänka att det snart blir olagligt att inte bry sig om fotboll. Sport är bra värdelöst i allmänhet och fotboll är ju tråkigare än att se väggfärg torka. Nu engagerar sig t.o.m. Göran Persson och Thomas Bodström i Fotbolls-EM. Ronny Eriksson har gjort en låt som heter "Jag måste vara galen om regeringen är klok"...

Manusförfattarinnan Monica Rolfner skrev om den socialdemokratiska politikern Inger Segelström att hon är den mest korkade politikern som går i ett par skor. "Hon är så dum och okunnig och dåligt påläst att jag blir förbannad bara jag ser en valaffisch med hennes nuna på." Jag hade inte kunnat säga det bättre själv (även om jag inte tycker att Segelström har så stort försprång på Mona Sahlin). Under valvakan tydliggjorde Segelström själv sitt bristande intellekt när hon blev tillfrågad om hon var rädd för Junilistan. Hon svarade att Junilistans väljarbas nog skulle vara "äldre män". Och?! Räknas inte deras röster? Jo, och det ska inte minst Inger Segelströms parti vara glada för. Inte oväntat var det nämligen Socialdemokraterna, Junilistan och Kristdemokraterna som kammade hem flest röster från sistagångsväljare.

SVT lovade Junilistan att få vara med i den avslutande debatten inför EU-valet under förutsättning att de fick mer än 5 % i någon opinionsundersökning. De fick 5,2 ett par dagar innan, varpå SVT tog tillbaka löftet. Jag röstade inte på Junilistan och hade inte varit speciellt besviken om de inte kommit in, men har man en gång satt upp villkoren för att de ska få vara med kan man ju inte göra helt om bara för att de klarat förutsättningarna. Jag har sagt det förut: Det är knepigt med demokrati.

Socialdemokraterna blev knäppta på näsan av sina väljare på två olika sätt. Dels lät väljarna i stor utsträckning bli att rösta på partiet och dels kryssade de in Anna Hedh, den enda (!) EU-skeptikern på listan, från plats 31. Partisekreteraren Lars Stjärnkvist och ovannämnda stolpskott Inger Segelström skyller partiets misslyckade val på att informationen inte nått fram till väljarna. Tänk att jag tror att det är precis tvärtom! Problemet för sossarna är istället att deras åsikter är på väg allt längre från de väljare som tidigare stött dem. Nu är det dags för Persson och kompani att själva rätta in sig i ledet om de vill behålla något inflytande även nästa mandatperiod.

Men redan i diskussionerna om ny EU-konstitution visar de med all tydlighet att de inte lärt sig någonting. Laila Freivalds (den sparkade justitieministern som återuppstått som utrikesdito) säger att frågan "inte lämpar sig för folkomröstning". Indirekt säger hon ju då att en majoritet av EU-länderna gör fel när de låter folken rösta i frågan. Eller är det bara svenskarna som är för dumma för att få bestämma? Ja, vi har ju röstat "fel" i folkomröstningar förr. Bäst att Laila får bestämma, hon verkar nästan helt normal och inte ett dugg labil.

Freivalds groda nummer två kom strax därpå när hon berättade att den svenska regeringen skulle acceptera alla kandidater till jobbet som EU-kommissionsordförande. Exempelvis belgaren Guy Verhofstadt är extremt federalistisk och ett alternativ som går stick i stäv med vad svenska folket sagt sig vilja med EU från EMU-omröstningen ända fram till parlamentsvalet för två veckor sedan. Men vad bryr sig Laila om folket? Vi är ju ändå för dumma för att fatta att det inte spelar någon roll vem som får jobbet. Frågan kanske "inte lämpar sig" för åsikter. Nu slapp vi Verhofstadt, men det är som sagt inte Laila Freivalds förtjänst. Kan det vara så att det är Laila som inte lämpar sig för politiken?

Nu blev jag så upprörd att jag genast ska kasta skäggbollar i mitt alldeles egna glashus. Förresten vet du väl om att du kan fylla på huvudet med gamla åsikter genom att klicka på knappen Facit till vänster.

Jag gillar ekonomi och jag gillar nyheter. Alltså borde jag vara rätt målgrupp för ekonominyheter på TV och jag skulle gladeligen bänka mig framför både A-ekonomi (som av någon anledning alltid leds av utflyttade skåningar med skitjobbig upplandsskånsk dialekt) och TV4:s ekonominyheter från Dagens Industri om de inte vore så fruktansvärt tråkiga. På samma sätt som radiobalett aldrig slagit igenom blir man enbart sömnig av maskinellt rabblande av siffror i TV. CNN och Bloomberg kan göra bra TV av ekonomi och det skulle naturligtvis funka även i Sverige om ekonomijournalisterna tog TV-mediet på allvar istället för att läsa innantill från text-TV. Jag skiter i om Hongkongbörsen och den långa räntan stigit med en kvarts procent sedan igår.

Ekonomi-TV:

Magnus Uggla har fyllt femtio, men det hindrar inte Danderyds allra tuffaste rockrebell från att, som ett mantra, tjata om att han kommer ifrån Danderyds allra fattigaste delar. Killen är adlig och snorrik sedan födseln, så vem försöker han lura? Samtidigt kan jag inte låta bli att imponeras över att han kört sin stil i trettio år nu. Bäst var han på sjuttio- och åttiotalen när hans image av ung och arg hade någon slags "cred", men även senare har han gjort ett och annat alster med värdighet. Hursomhelst är det ju bättre att jobba framåt än att som många andra turnera runt med sina fyra hits i tjugo år. Vad jag inte förstår är varför inte skådespelarjobben haglade efter hans insats som fjollig DJ i G. Eller också gjorde de det, men han tackade nej för att istället leva ut rockrebellmyten. Jag gillar långt ifrån allt han gjort, men han fyller sin funktion.

Magnus Uggla: 

Så här skriver krönikören Linda Skugge om min högstadieskola: "Det var Sollentunas värstingskola, man hörde ständigt om knivar, fylla, bråk, våldtäktsförsök, droger och 'boffning'." Nej, Turebergsskolan var en vanlig, tråkig halvsliten skola full av mesiga medelklassungar. Eftersom Linda Skugge gick där samtidigt som jag, så vet hon det. Förmodligen vill hon skylla sin misslyckade karriär som Expressenkrönikör på sin tuffa uppväxt, men det håller inte. När Skugge inte skriver om barn (fast det gör hon nästan jämt sedan hon fått egna), spyr hon galla över manssamhället och kvinnor som använder smink för att attrahera män (till skillnad från hennes eget smink som måste betraktas som clowncamouflage). Mest hatisk har hon varit mot kvinnor som viker ut sig. Det är en av få av hennes åsikter jag respekterat och nästan hållit med om. För tre år sedan skrev hon följande i en krönika: "Om en tjej får frågan om hon kan tänka sig att fotas utan kläder ska hon känna på samma sätt som om någon frågat om hon vill äta bajs." Fullt begripligt (om än inte så sofistikerat formulerat) ända tills Skugge inledde förhandlingar om att låta sig fotograferas i porrtidningen Moore Magazine. Fast det bevisar ju tesen om att tjejer som viker ut sina kroppar sällan har en avancerad hjärna ansluten. Med tanke på hennes jämförelse mellan nakenbilder och inmundigande av fekalier har jag bara en fråga - har du kniv och gaffel?

Linda Skugge:

Inte ett endaste litet ståuppgig i juli, inte ovanligt och inte otrevligt. Fast för att slippa torka ihop tar jag tacksamt emot bokningar även nu. OK, jag erkänner - jag har inget liv.

Juli -04

Det här var en erbarmlig sommar. Per Gessle skrålar en gång i kvarten på alla radiokanaler att han sitter i en sjö med en sten i sin sko eller något i den stilen. Alla andra håller sig i möjligaste mån inomhus. Då kan man lyssna på sommarpratare. För er som missade Regina Lund - synd för er! Först berättar denna världens mest självcentrerade kvinna att hon ska fylla programmet med tidigare outgivna låtar och dikter tillverkade av henne själv. En kvart senare inser man varför de är outgivna. Jag tycker att det är OK när exempelvis Thorsten Flinck geniförklarar sig själv för trots att han verkar fullständigt väck i pallet är han stundtals genial. Regina Lund däremot är en halvhyfsad skådis som fått en fix idé att hon är en missförstådd artist, sångerska, poet... Antagligen var det för att berätta detta som hon fyllde Sommar med barnramsedikter och hes falsksång på hemsnickrad engelska. Jag skrattade i alla fall så att jag tjöt. Eva Dahlgren är självförnekande och ödmjuk i jämförelse.

Några dagar senare var det dags för Leif G W Persson som på sitt torra sätt berömde justitieminister Thomas Bodström för att han gjorde ett mål under sin tid som fotbollsspelare i AIK: "Detta trots att han bara spelat i laget fem, sex säsonger."

Tyvärr sändes detta program innan Tony Olsson mitt i den regnigaste sommaren på åratal bestämde sig för att fly från Hall. Han kanske ville gå på Pridefestivalen. Hursomhelst var Tony och hans kumpaner infångade efter mindre än två dagar. De kom ungefär en kilometer från fängelset, vilket var dubbelt så långt som flyktbilen. Tur att de inte är lika bra på orientering som på bankrån.

Nu återstår frågan hur de kunde få in mobiltelefoner och vapen på en av landets mest hårdbevakade anstalter. Tydligen var en nyckelknippa på vift, men det hade inte personalen slagit larm om. På så vis sparade de in de tvåtusen spänn som det hade kostat att ta dit en låssmed. Undrar om det inte blev dyrare att anlita nationella insatsstyrkan istället. Fast det belastar kanske inte Hallanstaltens budget.

För ett par veckor sedan kunde vi läsa i Aftonbladet att Big Brother-Linas (det är knepigt att hålla isär alla fantastiska personligheter från detta och liknande program) silikonbröst spruckit. Ja, visst gör det ont när knoppar brister...

Manusförfattaren Peter Birro vägrar få sitt manus förstört av regissören Rickard Hobert. Jag gillar en del av Hoberts tidigare filmer, men med tanke på de senaste raderna i hans meritförteckning förstår jag Birros farhågor. Hursomhelst spelar det ingen roll vad jag tycker, men SVT Drama borde låta manusförfattaren få något slags veto i frågan. Nej, inte ens efter att Hobert dragit sig tillbaka ger SVT upp visionen om att han ska regissera Birros manus. Däremot sparkar de en annan regissör (Filippa Pierrou) mitt under pågående inspelning utan synbar anledning och utan att berätta det för skådespelarna, som kräver att beslutet rivs upp. Ser ni några par fötter som sticker upp ur marken i göteborgstrakten är det förmodligen ett ledningsmöte på SVT Göteborg där samtliga deltagare kört huvudet i sanden.

Allas vår Mehdi Ghezali är hemma i Sverige. OK, jag erkänner. Det fanns en liten gnutta ironi i den meningen. För hur svensk är han egentligen? Jag bara slänger ur mig frågan utan att veta svaret. I Pakistan var han kanske bara på semester, men utan att vara rasist måste man ändå få tycka att det är konstigt att en svensk medborgare valt att åka till Algeriet och göra militärtjänst. Tycker att det är litet typiskt att en utlandssvensk aldrig är så svensk som när han riskerar fängelse. Ta bara Annika Östberg som inte varit här på tjugo år, men med ett tjugofemårigt fängelsestraff i USA berättar hon på knagglig svenska hur mycket hon längtar hem till Sverige.

Fast nu hade inte Mehdi Ghezali så mycket glädje av sitt svenska medborgarskap eftersom den svenska regeringen inte vill riskera sin position som världens mest inställsamma knähund. Inte ens när Persson träffade Bush (som han borde vägrat att träffa så länge en svensk medborgare sitter i militärläger utan rättegång) hörde man annat än en försynt formulering om att Sverige ser allvarligt på situationen. Fast nu när han är fri säger utrikesministern och sagotanten Laila Freivalds att regeringen "lyckats få amerikanerna att förstå att man inte håller människor fångna på obestämd tid utan att ställa dem till ansvar". Jag vet inte hur hon kan få för sig att beslutet har ett dugg med den svenska regeringens hållning att göra. Jag kommer att tänka på Ulf Lundells klassiska replik: "En inställd spelning är också en spelning". Freivalds och Persson skulle kunna säga: "Ett obefintligt engagemang är också ett engagemang."

Vid sidan av arbetet med "kubasvensken" och sitt heltidsjobb som riksdagsman har (Sveriges ende?) försvarsadvokaten Peter Althin hunnit med att försvara Mijailo Mijailovic i hovrätten. Där ändrade man tingsrättens livstidsdom till sluten psykvård. Att det upprör Anna Lindhs make Bo Holmberg har jag full förståelse för, men jag gillar inte hans argument att det kommer att reta den svenska opinionen. Holmberg är ju med i ett parti som bryr sig måttligt om folkets åsikter, så varför skulle man bry sig just nu? Visst kan man diskutera lagen, men att Mijailovic inte har alla fåren i fållan torde stå bortom allt rimligt tvivel. Han lär inte komma ut de närmaste tjugo åren.

Tänkte inte skriva så mycket mer den här gången. Några trötta skäggbollar bara, sedan tillbaka till hängmattan typ. För just nu är det varmt och då gäller det att passa på att njuta.

Jämställdhet är bra! Åt alla håll, därför skulle jag aldrig komma på tanken att kalla mig feminist. Att lönerna ska vara helt oberoende av kön är så självklart att det inte ens behöver nämnas. Samma sak när det gäller att dela på hushållsarbetet (om man har någon att dela arbetet med, annars får man naturligtvis hoppa över antingen disk eller städning). Men kan någon förklara logiken och rättvisan i fenomenet tjejtaxa? Finns det någon anledning att tjejer ska komma in billigare på krogen eller åka billigare taxi? Nej, det är bara korkat. Visst är det praktiskt att tjejer - som till skillnad från killar riskerar att våldtas på väg hem på natten - får åka billig taxi, men förutom att taxichaufförer kan vara våldtäktsmän, så drabbas även killar av våld. Vore det inte ganska rättvist om taxiresor (precis som t.ex. mjölk och cykelväskor) hade samma pris för alla konsumenter? Jo.

Tjejtaxa: 

Gång på gång upprepar Svenskt Näringsliv och andra lobbyorganisationer sitt mantra att i Sverige är det svårt och krångligt att starta och att driva företag. Dessutom påstås skattetrycket göra det näst intill omöjligt att vara småföretagare i det här landet. Skitsnack! Att starta ett företag i Sverige är klart på ett par dagar. I mitt tycke är det snarast för lätt. Att sedan driva företaget är naturligtvis svårare, men det är inget specifikt för Sverige. Byråkratin är fullt hanterbar för en normalbegåvad människa. Bokföringen kräver möjligen några lektioner om man inte läst eller jobbat med ekonomi, men förutom att hjälpa till och svara på frågor snabbt och begripligt tillhandahåller Skatteverket kurser i ämnet. Det gör även studieförbunden. Vad skatterna beträffar har vi ju ett högt skattetryck i Sverige (och tack vare detta en massa service som saknas i andra länder), men det är inte så att företagare är förfördelade. Så har du en affärsidé som du tror håller är det bara att gasa på. Räkna med mycket arbete och liten förtjänst, men i gengäld slipper du underordna dig en chef och får jobba med något du tycker om. Jag gnäller på mycket, men att jag startat eget har jag inte ångrat en sekund.

Företagsklimatet: 

En del människor får man nog av väldigt fort och alltför sällan försvinner de ur ens åsyn i samma stund. Just nu är jag supertrött på Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. De är ju överallt! Ingen TV-idé är tillräckligt usel för att de inte ska få obegränsade resurser att genomföra den. Sedan släpps skiten på DVD. Och så har de totat ihop (efter vad det verkar tio minuters research) en bok, "Två nötcreme och en moviebox". För er som inte läst den - gör inte det. Nu ska de ut på turné med sitt nystartade band, vars namn är för pubertalt pinsamt för att ens skriva ut. Enda anledningen att de undviker bottenbetyg är att de för ett par år sedan utsatte Robinson-Emma för "VM i nazireferens" och det var faktiskt både genomtänkt och skojigt, men nu får de gärna ta ett sabbatsår från radio, TV, tidningar, Internet...

Hammar & Wikingsson: 

I augusti är det dags att börja uppträda igen. Säsongspremiären sker på Norra Brunns festivalvecka, närmare bestämt torsdag 12 augusti. Det brukar bli fullsatt. Det är ju gratis, vilket har en förmåga att locka fram all världens snåljåpar. Kom dit och trängs med dem i kön. Och kom i tid.

Augusti -04

Här kommer en garanterat OS-fri månadsrapport. Åtminstone nästan, jag måste bara få ställa frågan: Vad är en hjälte? För mig är det en människa som gjort något osjälviskt med risk för sin egen säkerhet för att hjälpa någon annan. Att springa in i ett brinnande hus och bära ut sovande människor är hjältemodigt, att springa runt på en löparbana är det inte. Det är duktigt och beundransvärt, men SLUTA för guds skull att kalla landslagsidrottarna för hjältar. Nu blir det ingen mer sport här, jag lovar.

Hade precis besök av Peter och Jenny ett par dagar. Kul att få agera hotellvärd, dels för att jag nästan alltid ligger på minus hos alla kompisar och det är skönt att få utjämna lite och dels för att annalkande gäster är ett utmärkt skäl att städa. Jag gillar visserligen ordning och reda, men för en bra ytfinish kan jag behöva en morot.

"Fanns det ingen sol där du var?" frågade Thomas Oredsson när han såg mig häromveckan och tyckte att jag antagit albylfärg. Nej, jag har hållit mig inomhus hela sommaren och där finns det mycket riktigt ingen sol. Fast det gör mig inget, hudcancer kan jag skaffa någon annan gång. Det fanns en tid då blekhet var tecken på hälsa och välstånd. Nu är det tvärtom och jag väntar tappert på att albyl-looken åter ska bli inne.

En annan kollega, Özz Nûjen, sa att min hemsida är som internet var -96. Förmodligen var det inte en komplimang, men jag tog det så ändå. Jag vill ha en enkel hemsida utan avancerade script och blinkande lampor. Jag är komiker och inte webbdesigner.

Såg en topplista som tyckte att åtta andra komikers hemsidor är bättre än min. Två av dem har inte uppdaterats på flera månader och har spelplaner som tog slut innan midsommar, men det blinkar, plingar och popupar överallt på sidorna. Smaken är olika och jag är inte ett dugg bitter... Jag har i alla fall uppdaterat min länksamling, så det så!

Hösten är min favoritårstid. Då är det nämligen OK igen att sitta inne och jobba. Det är den årstid då man smälter in bäst som arbetsnarkoman. Standup-säsongen har smygstartat, men innebär som vanligt mer jobb ju kallare det blir. En snutt på radion ska det också bli.

Har lite skrivjobb i pipeline också, men utöver det vanliga harvandet med Strix är det inget jag kan avslöja just nu.

Och får man inte nog av mig som människa kan man avnjuta mig som seriefigur. Om ungefär en vecka kommer mitt tecknade alter ego Nicke i serien MalmöBea i Knasenbilagan "De nya serierna".

En annan seriefigur, det vandrande puffskyddet Lars Stjernkvist, avgick som partisekreterare och då säger Göran Persson att Stjernkvist "öppnat upp partiet och demokratiserat våra arbetsformer" - va?! Menar han när Stjernkvist krävde rättning i leden inför EMU-omröstningen? Stjernkvist har ju gjort sig känd för att vara den som (för partiets räkning) kvävt alla debatter som gått att kväva. När statsministern kallar detta demokratiskt blir jag mörkrädd.

Bodström sitter däremot kvar och svängdörrssåpan fortsätter. Nu håller jag med Reinfeldt att det är läge för Thomas Bodström att lämna regeringen. Jag blir fysiskt illamående av att hålla med Reinfeldt, men har han rätt så har han. Tydligen kan man ta in vad som helst och ta ut vem som helst genom svenska fängelsegrindar och justitieministern är ytterst ansvarig för detta totala misslyckande.

Däremot håller jag inte med dem som tar chansen att skrika efter hårdare straff. Först och främst för att jag inte fattar kopplingen mellan dålig säkerhet och krav på längre fängelsestraff. Dessutom tror jag straffen i Sverige räcker till. Givetvis finns det brott där straffskalan behöver justeras uppåt, men jag tror inte på någon generell åtstramning. Varför har vi fängelsestraff? Är det för att straffa eller för att återanpassa? Om målsättningen bara är att straffa brottslingar kan vi med fördel låsa in dem i betongbunkrar och kasta nycklarna eller ge dem ett skott i pannan, men hur kommer samhället se ut då? Titta på USA, där har man betydligt hårdare straff och inte har det lett till lägre kriminalitet.

Ebba Lindsö, kvinnan som sålde ut sin EMU-hållning på en kvart när hon erbjöds VD-posten i Svenskt Näringsliv, ondgör sig över att regeringen vill stoppa landstingens möjlighet att överlåta driften av sjukhusen till privata entreprenörer. Jag förstår henne, i förlängningen skulle det innebära att de privata vårdalternativen trängs ut och i ett skräckscenario kanske hon skulle tvingas träffa vanliga människor om hon behöver vård.

Den svenska konstnären Madeleine Hatz bjöds in att delta i en konstutställning i Denver. Hon valde att ställa ut ett Bush-kritiskt verk kallat "Blood for oil", men det tyckte borgmästaren var "olämpligt" och lyckades få Hatz installation bortplockad från utställningen. Ibland undrar jag om det var Sovjet som förlorade maktkampen mot USA och upplöstes eller om det var tvärtom.

Såg förresten i en undersökning att USA är det land som är överlägset bäst på att fylla världens datorer med skräp. Ja, det är klart, varför skulle just datavärlden skilja ut sig.

Per Gessle tar timeout - äntligen! Han lovar att hålla sig borta från rampljuset ett helt år. Jag vet att jag varit elak mot honom tidigare, men det här beslutet känns helt rätt. Allt är förlåtet, så länge du håller dig undan.

Synd att inte Linda Rosing har några instinkter för när det är dags att kliva ut ur rampljuset. Nu har hon talat ut i tidningarna om att hon funnit mannen i sitt liv och är "jättekär". Jag missunnar henne inte det, men det faktum att det är femte gången i år hon funnit mannen i sitt liv gör att det kanske inte känns så stort.

Jennifer Aniston försöker stoppa en DVD med hennes misslyckade standupförsök från början av nittiotalet. Inte för att hon skäms över sina floppar, påstår hon, utan för att hon inte vill att någon ska betala pengar för skit. Jag tror visst att hon skäms över sina misslyckade uppträdanden för det gör man om man inte är helt känslokall. Fast jag håller med henne i sak. Smygfilmad smörja borde inte få säljas. Hela grejen känns lite som smygtagna duschbilder på internet.

Sten Jakobsson, chef för ABB Sverige, var först i raddan av välbetalda direktörer som vill att de anställda ska jobba fler timmar för samma lön. ABB... alltså företaget som gav en av sina anställda (Percy Barnevik) 930 miljoner för att göra absolut ingenting. Sedan fick man visserligen tillbaka 400 miljoner, så att slutsumman landade på en halv miljard, men om man alltså inte badar i pengar kan jag tycka att det var lite korkat att skriva på detta avtal. Nu har man tydligen ändrat inställning och vill att folk ska jobba så mycket som möjligt för pengarna. Fast jag misstänker att det är skillnad på folk och folk.

Avslutningsvis ska jag som vanligt tycka i lite mer ordnade former och betygsätta med skäggbollar.

Kvällstidningar och kvalitet brukar ju inte gå hand i hand och Aftonbladets nya nöjesbilaga Klick! bevisar detta tydligare än någonsin. Skillnaden mellan detta lågvattenmärke och veckotidningar som  Se & Hör och Hänt Extra är obefintlig. Jag bangar inte för lite schysst skvaller, men finns det verkligen läsare till en tidning med sida upp och sida ner av kändisfester och kungareportage? I så fall är det verkligen synd om människorna.

Aftonbladet Klick!: 

Den här tiden på året dimper kurskatalogerna ner i brevlådan. Visst är många kurser ren smörja och visst utnyttjas bidragssystemet, men faktum är att det till stor del är studieförbundens förtjänst att vi svenskar kan flera språk, förstår oss på datorer, demokrati och mycket annat.

Studieförbund: 

Flexibilitet efterfrågas på arbetsmarknaden, d.v.s. arbetsgivarna efterfrågar flexibel arbetskraft. Inget fel med det. Jo många, men jag tror också att alldeles för många låst fast sig i anställningar de inte mår bra av att behålla. Fast det skulle ju inte skada om arbetsgivarna visar lite flexibilitet, de också. Industrisamhället håller på att försvinna, men industrisemestern lever. Varför ska hela Sverige lägga ner verksamheten hela juli? Vill alla ha semester exakt samtidigt? Det är ju helt sjukt när man tänker på det. Tvinga företagen att planera istället.

Industrisemester: 

Själv ska jag inte ha någon semester förrän tidigast i jul, men jag trivs ändå.

September -04

Det är mycket nu, som Stefan Sauk sa i Tillfälligt avbrott. I oktober ska jag spela in en barn-TV-film för SVT, som skådis alltså. Återkommer med sändningstider när jag vet dem.

I morgon (fredag 1/10) kommer den engelske ståuppkomikern Eddie Izzard till Stockholm. Biljetterna kostade 420 kronor och tog slut på åtta minuter.

Under september har jag bytt webbhotell, men förhoppningsvis har ingenting märkts här på hemsidan förutom ett kortare avbrott i samband med själva bytet. Nu finns jag Surftown och har fått lite rymligare yta, så tanken är att det ska läggas upp lite mer ljud och film så småningom. Redan nu har det blivit nya bakgrunder, teckensnitt och annat. Snyggt, om jag får säga det själv.

Häromdagen fick jag ett telefonsamtal från en försäljare, som stolt berättade att hennes företag tillverkar kvalitetsunderkläder för män. Någon hake måste det dock ha varit för nu hade de bestämt sig för att ge mig ett par kvalitetskalsonger helt utan kostnad och utan fortsatt köptvång. Det skulle "bara" kosta mig portot, vilket förändrade erbjudandet från gratis till att vara ett par kallingar för 45 spänn. Tjena! Då kan jag ju lika gärna fortsätta att köpa kalsonger i affärer vars innehavare dessutom inte ringer och stör mig för att fråga om jag vill köpa mer.

Trots att Robinson, Farmen och andra hjärndöda program startat är Idol höstens mest hypade dokusåpa. Är det fascist-TV? Nej, men jag har ändå svårt för den här typen av program. Fast den inledande auditionveckan på musiksåporna är alltid lika kul. Tusentals ungdomar som drömmer om en popkarriär sjunger inför en jury. Många av de man får se är hyfsade sångare eller bättre, men så finns de där fullständigt tondöva människorna som på fullt allvar tror att de ska bli upptäckta och lanserade som morgondagens stora stjärna och även om det är lite obehagligt att titta på det kan man inte annat än njuta när de får sina drömmar krossade. Det är bara att erkänna, jag är inte en större människa än så.

Fast nästan lika kul var det när Aftonbladet skrev om jurymedlemmen Daniel Breitholtz egen musikkarriär som fick ett abrupt slut efter att första singeln sålt i sanslöst usla 640 ex.

En annan grej jag uppmärksammat i Aftonbladet är att Johan Hakelius (mannen med Sveriges fulaste polisonger) kallar Nya Söndagsnisse Strix för "en av Sveriges ambitiösaste". I meningen efter poängterar han att han inte skämtar, men för oss som brukar läsa Hakelius är detta en överflödig information för han skämtar aldrig.

Sven-Bertil Taube blev nedslagen och rånad förra veckan. Det hände på väg hem från en kompis födelsedagsfest och i fickan hade han ett kuvert med tvåtusen kronor. Jag är förvånad att ingen följt upp tråden med det där kuvertet. Om en musiker tar med sig gitarr till en fest och har ett kuvert med pengar på sig när han kommer därifrån skulle jag bli nyfiken om jag jobbade på Skatteverket. Vita pengar betalas sällan ut kontant i kuvert och det är betydligt vanligare att bära sina pengar i plånbok än i kuvert. Åtminstone bland oss som inte byggt vårt eget hem av gamla kartonger.

Fast själva nyheten, att en gubbe blivit nedslagen utan egen skuld, är naturligtvis hemsk. Tur att han klarade sig i alla fall. Det gjorde inte Christer Pettersson. Hur ska det nu gå med Gert Fylkings karriär?

I Kalifornien har Arnold Schwarzenegger förbjudit nekrofili. Ja, jag vet att jag vräker in minst en USA-fientlig kommentar i varje månadstext, men det stör mig att ett så misslyckat land så regelbundet slår sig själva för bröstet.

Småbarnsföräldrar som tycker att trafikbuller och avgaser är "vidriga" vid Hornsgatan i Stockholm gråter ut i tidningen. Och?! Redan på sjuttiotalet demonstrerade folk för ett bilfritt city och Anders Linder sjöng i Ville, Valle och Viktor om att det var alldeles för mycket bilar vid Stureplan. Sverige är ett av Europas bil- och folkglesaste länder. Om man inte vill att ens ungar ska växa upp i ett område med mycket trafik känns Stockholms innerstad som en väldigt konstig plats att bosätta sig på. Om Stockholm haft landets lägsta boendekostnader hade jag förstått om folk inte haft råd att flytta, men nu är ju förhållandet det omvända och alla som bor i innerstan kan byta sina hyres- och bostadsrätter mot likvärdiga eller bättre inom 24 timmar. Jag förstår om folk vill bo mitt i smeten, men för guds skull sluta gnäll.

En annan småbarnsförälder är moderaten Per Bill som fram till för ett par veckor sedan var partiets alkoholpolitiske talesman. Det är han inte längre. Inte sedan han på väg hem från en vinprovning kantrade barnvagnen med sin son i och slog ner en kvinnlig dörrvakt med sin mobiltelefon. Det är ju bra att en alkoholpolitisk talesman är kunnig på ämnet, men det får ju inte gå till överdrift. Och visserligen stod det på hans hemsida (som plockades bort samma dag) att han vill ha direktkontakt med folket, men att knacka på dem med sin telefon är väl ändå att ta kommunikationssamhället ett steg för långt?

Sveriges Pensionärsförbund är kritiskt till att det inte finns några förslag i budgetproposition på åtgärder för att äldre ska kunna vara kvar i arbetslivet. När nästan var fjärde svensk i arbetsför ålder saknar ett riktigt arbete tycker jag att detta problem är av underordnad betydelse. Tjafs!

Göran Perssons pressekreterare Jan Larsson har de senaste tre åren fått 23 procents löneökning. Lars Danielsson på statsrådsberedningen förklarar att "vissa chefspositioner är mer utsatta för rekryteringsförsök". Klartext: Jan Larsson är så attraktiv på marknaden att han måste ha 53 000 i månadslön, annars byter han jobb. Jag tvivlar. Däremot tvivlar jag inte på att Persson får svårt att få gehör hos LO-grupper för att de måste vara återhållsamma i sina lönekrav för att inte driva upp inflationen.

Detta har väl knappast ett samband, men jag läste att mer än fyra av tio svenskar tycker att trötthet är anledning nog att sjukskriva sig. RFV skyller på okunskap, snarare lathet tror jag. När jag hade ett "vanligt" jobb fanns det arbetskamrater, vars sjukrapporter man kunde skrivit åt dem i förväg bara med hjälp av en TV-tidning. Var det sport på TV på dagtid visste man att de just den dagen skulle känna sig lite krassliga. Alltså visste jag att inställningen fanns, men inte att den var så utbredd. Jag kommer ihåg ett sommarjobb jag hade när jag var 16 ungefär. En morgon när jag vaknade bakfull, var första tanken att stanna hemma, men min mamma (som sett mig vingla hem på natten) förklarade att om man väljer att dricka sprit kvällen innan man ska jobba får man ta konsekvenserna. Det var årets varmaste dag och när jag kom till jobbet svepte jag två liter vatten och tyckte antagligen väldigt synd om mig själv. Kan inte låta bli att undra om inte landets ekonomi och konkurrenskraft hade varit starkare om fler mammor gav sina ungar en spark i arslet i tidig ålder när det så behövdes. I väntan på detta föreslår jag ökade kontroller och hårdare straff.

För alla er med det sociala handikappet att ni inte vet vad ni ska tycka avslutar jag som vanligt genom att peka med hela handen.

Kultur i form av litteratur och radioteater, nyheter och ekonomi, men framförallt massor med intressanta fakta. P1 spöar alla andra kanaler med hästlängder. Dessutom bevisar de om och om igen att man kan bilda istället för att fördumma och ändå få publik. Trots att Tomas Tengby är anställd på kanalen blir det full pott.

P1: 

Blogg, förkortning av webblogg, är enkelt uttryckt en nätdagbok med någorlunda daglig uppdatering och kommentarsfunktion för läsarna. De poppar upp som svampar ur cyberrymden överallt. Visst är de intressanta att läsa eftersom de ger en djupare inblick i människor än vad man får i övriga media, men som vanligt dränks guldkornen i kolossala mängder dynga. Vad är det som får alla tomma nollor med dator att tro att vi bryr oss? Förmodligen samma sjukliga självförtroende och självhävdelsebehov jag själv ger uttryck för en gång i månaden. Kul grej, som sagt, men bara för att datorerna speedat upp våra informationsvägar är det ju inte förbjudet att tänka innan man skriver.

Bloggar: 

Tre rymningar på lika många månader. Hög tid att högste chefen tar konsekvenserna och avgår. Framförallt med tanke på att han ändå inte har några lösningar utan bara fortsätter tjata om utredningar och handlingskraft. Thomas Bodström, nu har du chansen att ta ditt bästa och sista beslut som justitieminister - avgå!

Thomas Bodström: 

I oktober ska jag för första gången någonsin uppträda på Royal Arms i Örebro, men bor man långt därifrån kan man ju boka mig till firmafesten istället. Har ni förresten börjat planera julfesten på jobbet än? Det finns många duktiga ståuppkomiker i Sverige, men bara en med äkta tomteskägg.

Oktober -04

Efter senaste månadsbrevet har flera av varandra oberoende människor (eller också är det ett avancerat skämt), både av mig kända och okända kommenterat det jag skrivit. Skitkul! Jag ser på statistiken att hemsidan får fler och fler besökare, men det är ju liksom bara siffror.

Som Killinggänget sa i Gunnar Rehlin-filmen: "Riktiga män har egna företag och syns på TV ibland." Månadens mest absurda upplevelse var utan tvekan att jag gjorde barn-TV. När min kollega Thomas Oredsson fick reda på det frågade han om det var en informationsfilm av typen "Om en man med detta utseende bjuder på godis - följ inte med honom". Hur som helst, SVT ringde och frågade om jag ville provspela för en roll och jag tänkte att det kan jag ju göra. Jag har alltid varit skitdålig på hela den där auditionprylen, så jag var säker på att denna skådespelarupplevelse skulle stanna i en ombyggd lagerlokal i frihamnen. Fast den här gången gick det riktigt bra, så jag var knappt ens förvånad över att jag fick rollen. Och för ett par veckor sedan agerade jag kung på Bogesunds slott och spelade mot bl a Sara Edwardsson och Henrik Ståhl. Resultatet visas på TV i februari. Bolibompa på er!

I fredags (29/10) var jag veckans komiker i P4-programmet Kalas.

Ute i den stora världen är Rocco Buttiglione namnet på allas läppar. Buttiglione är ju killen som "gjorde en Sacrédeus", alltså uttalade åsikter som hör hemma på 1800-talet. Kvinnan ska stå vid spisen och föda barn och homosexuella gör sig bäst på dårhus, tycks denne förvirrade lille italienare tycka. Idioter finns överallt, det skrämmande är att just det här exemplaret höll på att bli EU-kommissionär med ansvar för rättsfrågor! Om man ska ansvara för rätt är det bra om man någon gång har rätt. I onsdags fick kommissionens ordförande José Manuel Barroso dra tillbaka sitt förslag till ny EU-kommission eftersom parlamentet var på väg att rösta bort den (trots att den konservativa gruppen med svenska moderater och kristdemokrater ställde sig positiva). Jag ska inte säga att det finns hopp för EU, för det tror jag inte, men det kanske finns hopp för mänskligheten (Buttiglione undantagen, men han verkar å andra sidan inte så mänsklig).

Mexikaner i Sverige "rasar" mot McDonalds. Anledningen är att snabbmatskedjan använder nationalhjälten Emiliano Zapata i reklamen för El Maco. Tilltaget är tydligen lika hemskt som om mexikanerna "skulle använda Gustav Vasa i reklam för kondomer", säger en mexikansk journalist. Jag brukar inte försvara McDonalds (som jag bojkottat i över femton år) och jag vet ju inte vad alla andra svenskar tycker, men för min del får de använda Gustav Vasa i reklam för vad som helst, så länge de inte gör sig lustiga över hans skägg.

En jägare blev ihjälslagen av en björn. Visserligen är det första gången detta händer på 102 år, men minnet brukar vara selektivt i sådana här situationer, så det skulle inte förvåna mig om röster höjs för att skjuta av björn. Själv kan jag inte riktigt tycka synd om den här jägaren. Han hade jagat i hela sitt liv och även om jag inte önskar livet ur några människor gissar jag att statistiken slutade ungefär 342-1. Förresten dog björnen också. Fast hennes familjeförhållanden vet vi ingenting om. Kan inte Aftonbladet skicka ut Daniel Nyhlén för att intervjua de efterlevande?

SL:s logotyp har kostat 30 miljoner, men nu är styrelsen putt för att VD inte frågat dem vad de tycker, så de vill skrota den nya loggan och börja om från början. Det känns skönt att veta att mina pengar för det ständigt chockhöjda månadskortet inte slarvas bort på något oväsentligt...

Apropå pengar i sjön börjar jag bli väldigt less på att betala polisbevakning på idrottsevenemang. AIK:s och Hammarbys senaste inbördeskrig resulterade visserligen i att AIK får spela några matcher utan publik, men det blir ju fler derbyn och nya supporterkrig både på arenor och i samhället. Så länge idrottsklubbarna har råd att betala miljoner i spelarlöner tycker jag att de kan betala för bevakningen. Att teaterbiljetter ibland subventioneras med några kronor är det ett himla gnäll om, men hur mycket av våra skattepengar går till teatersubventioner och hur mycket går till fotbolls- och hockeymatcher?

Regeringen vill förresten lägga ner Kulturnät Sverige. Allt-i-allo-ministern Per Nuder tycker att Kulturnät går att ersätta "med andra sökmotorer". Killen med kollen...

Världsnaturfonden har testat blodet på EU:s miljöministrar och hittat i snitt 37 kemikalier, bl.a. DDT och PCB som varit förbjudna i hela Europa ungefär sedan Tältprojektet 1977 (då man förmodligen rökte både DDT och PCB och alla andra förkortningar man kunde hitta). 37 kemikalier per person! Då ska man dessutom ta i beräkningen att man inte fick tag i någon holländsk minister att testa. Med tanke på hur drogliberalt Holland är kan man nog utgå från att det hade dragit upp snittet rejält.

Christer Pettersson är en kille som hann prova på att röka det mesta. Nu har polisen i Sollentuna kommit fram till att polisen i Sollentuna inte gjorde något fel när han greps sista gången. Jag vet ju inte vad som hände, kan tänka mig ett par anledningar till att hans hälsa inte var tipp-topp, men det är inte utan att man tänker tillbaka på filmen I lagens namn och börjar nynna på Björneborgarnas marsch. Och så undrar jag varför man ens slösar resurser på att en avdelning ska utreda sig själv. Vad hade de räknat med att komma fram till? "Oj, vi misshandlade honom till döds, vi sparkar oss själva och kräver att dömas för mord..."?

Utanför Strängnäs finns några andra stjärnor i den svenska poliskåren. Två alerta grannar larmade polisen i samband med ett inbrott i en sommarstuga. De identifierade och ringade in inbrottstjuven medan de väntade på hjälp, men eftersom inga poliser dök upp ringde de igen. Till slut kom tre polisbilar, två från Södertälje och en från Strängnäs, men eftersom Södertäljepoliserna upptäcker att stugan ligger på fel sida om länsgränsen åker de hem igen. Strängnäspoliserna tycker sig ha ont om tid och i samråd med vakthavande befäl bestämde man sig för att inte ingripa eftersom "inget misstänkt stöldgods fanns i tjuvens bil", som Strängnäs närpolischef Åsa Eriksson uttrycker det. Denna bil hade förresten körförbud, men polisen lät honom ändå åka därifrån.

När den vakt som stoppade en knivman inne på Moderaternas jubileumsfest ringde polisen tog de inte ens upp anmälan. Jag skulle kunna fortsätta att rabbla liknande exempel hur länge som helst. Några frågor fastnar i mitt huvud: Vad ska vi med poliser till om de inte beivrar brott ens när tjuven serveras på silverfat och är det konstigt att folk allt oftare tar lagen i egna händer när polisen inte vill avbryta kafferasten för att jaga bovar? Måste kriminella ha halsdukar med idrottsemblem för att polisen ska bry sig?

Efter Coetzee, som ju faktiskt flera personer utanför Svenska akademin kände till, är Nobelpriset i litteratur tillbaka i traditionen av okända (och ofta ganska olästa) författare. Till namn som Kenzaburo Oe och Gao Xingjian kan vi nu lägga Elfriede Jelinek. Äntligen...?

Jag har inte följt Robinson i år, men efter det lilla jag sett har jag en fråga: Är det aldrig någon som blir utröstad? Så fort någon åker ut verkar de ta plats i något annat uppsamlingsheat på ön och har fortfarande samma chans att vinna. Det märks att TV3 tagit över programmet, eftersom de i gammal god TV3-anda ska försöka mjölka ut så mycket som möjligt genom att sända Robinson nästan varenda dag. Lösningen tycks vara att minst en deltagare per avsnitt blir utröstad. Av den anledningen måste man ju återvinna folk eftersom de annars hade behövt skicka ner hundra deltagare. Det är således en matematisk framgång, även om jag misstänker att Aschberg & co hade föredragit en publik framgång.

Deltagaren Jerry Forsberg är arg på TV3 för att han var "dyngpackad" på ön, men där måste jag ta dem i försvar. Att de ställt fram sprit innebär ju inte att han måste dricka upp den. Och kan han inte låta bli att dricka upp all sprit han ser undrar jag hur hans chef i Sverige tänkte när han anställde Jerry eftersom killen jobbar som bartender.

Daniel Westling fick 0,1/2,0 på högskoleprovet och Ann-Christine Jernberg vid Hovets pressavdelning föreslår att han kanske hade "en dålig dag eller maginfluensa". Varför säger hon inte som det är? Daniel Westling är en dörrvaktsbiff som jobbar på gym - det kanske finns en anledning till att han jobbar på gym och inte doktorerar i kvantfysik. Inget fel med det, jag har aldrig upplevt att det finns en brist på kvantfysikprofessorer, men det blir så löjligt när man försöker skylla klena studieresultat på maginfluensa. Hur som helst lär han väl inte ha några problem att hänga med i familjemiddagarna hos familjen Bernadotte. Det är ju liksom inte intelligens de är kända för.

TV4:s Agneta Sjödin är ju inte heller känd för sitt vassa intellekt. Som ett led i sin löneförhandling gick hon ut och berättade att hon fått sparken, men innan jag hunnit jubla mig hes kom dementin. TV4 ska av outgrundlig anledning inte sparka Agneta. Högtalartillverkare världen över måste ha fått skrämselhicka där ett tag. På stora fartyg är det viktigt att ha en bra mistlur, på TV finns det andra egenskaper som borde prioriteras högre.

Det enda roliga nu är att på Aftonbladets fråga om de var intresserade av en arbetslös Agneta Sjödin svarade alla andra TV-kanaler ett samfällt "nej". Det var kanske inte den draghjälp i löneförhandlingen hon eftersträvade när hon gick till pressen från början.

En som fick sparken på riktigt är ju ishockeyns förbundskapten Hardy Nilsson. Läste att han kommer att få ut full lön fram till kontraktet går ut 2006. Det går väl inte att göra något åt, men jag hoppas att förbundet utnyttjar hans kompetens när de ändå betalar för den. Låt honom tvätta matchtröjor till exempel. Vad jag häpnar över i artikeln är att hans lön är 75 000 kr - i månaden! Är det ens ett heltidsjobb att träna landslaget? De träffas väl inte mer än ett par gånger om året och under mästerskapen? Ta bort en nolla på efterträdarens lön. Och sluta kontraktera tränarna för flera år åt gången, vad är det för fel med tre månaders uppsägningstid?

Nu ska jag som traditionen bjuder sätta betyg på min omgivning. Om någon glömt bort (eller - hemska tanke - missat) tidigare bedömningar finns de under rubriken Facit till vänster.

Sveriges Pensionärsförbund gnällde när postkontoren lades ner. Förbundet menade att just deras medlemmar drabbades extra hårt eftersom de inte gör sina bankaffärer på nätet. Förra veckan gnällde SPF:s ordförande Barbro Westerholm över att företagens telefonister bytts ut mot tonvalsalternativ. Återigen framhölls att pensionärerna var extra utsatta. Vadå, har inte pensionärer tonvalstelefoner? I så fall - köp det då! Det är faktiskt 2004 nu även om man är över 65. Men det är nog ingen idé för då hittar de något annat att gnälla på. För Sveriges Pensionärsförbund verkar faktiskt gnälligare än... jag.

Sveriges Pensionärsförbund: 

Leif G W Persson blir precis som Guillou och Marklund då och då inbjuden till debattsoffor i TV. Alltid intressant för G W vet vad han snackar om och eftersom han är kriminolog och forskare i grunden (inte journalist som de nyss nämna kollegorna) fyller han inte i sina luckor genom att hitta på. Dessutom är han något så ovanligt som en svensk författare med humor.

Leif G W Persson: 

Jag är inte kommunist och kan tycka att det känns konstigt att någon kallar sig kommunist år 2004. Däremot tycker jag att klappjakten på Lars Ohly börjar kännas lite krystad. Låt honom kalla sig vad han vill, så länge han kompletterar med "demokratisk". Visst, han gjorde en del riktigt dumma uttalanden i sin ungdom, men vem gjorde inte det? Att han själv tar avstånd från dessa ser jag som ett sundhetstecken. Jag hade varit mer orolig om han inte utvecklat eller ändrat några åsikter på tjugo år.

Lars Ohly: 

På tisdag är det presidentval i USA. Hoppas att Bush får färre röster än sin motståndare den här gången också och att det amerikanska valsystemet är så pass utvecklat nu att den som får flest röster också vinner. För mig väntar andra stordåd, vi ses om en månad.