Först kom Samantha Fox ut som lesbisk och alla vi 70-talistkillar fick en knäck på psyket. Det var visserligen en förmildrande omständighet att hon nu var gammal. Ja, en gammal kärring i vår egen ålder (faktiskt ännu äldre). Nu har det emellertid hänt igen. Top Gun-snäckan Kelly McGillis har klivit ut ur garderoben.

Sexobjekten spelade på vår egen planhalva, tomten finns inte och Palme är död - hela vår barndom är raserad! Hur mycket ska vi tvingas klara av egentligen?! Nu fattas det bara att Anders Linder berättar att han egentligen var ironisk moderat när han gjorde alla vänstervinklade barnprogram. Det räcker nu!

Svininfluensan hotar att utvecklas till en världsomspännande pandemi. Antar att det är fler än jag som inte hade hört ett skit om denna flunsa för mindre än en vecka sedan. Detta trots att mexikanerna dött i parti och minut. Det är inte utan att man tycker att svenska tidningar kunde ha andats några stavelser om detta lite tidigare. Kanske kunde de till och med ha låtit en eller annan spännande artikel om Färjan-Håkan, Big Brother-Linda eller Helidiot-Fadde stryka på foten.

Ännu en högst märklig artikel. Den norske botoxapan Runar Sögaard berättar för en norsk journalist att han är jättekänd i Sverige, har haft paparazzifotografer i trädgården och skulle ha varit känd även utan äktenskapet med Carola.

Jag tror ju inte för ett ögonblick att han haft fotografer i trädgården sedan skilsmässan (undrar om han inte sett rådjur igen...) såvida de inte varit där för att fotografera Carolas son, men jag fattar inte riktigt vart han vill komma med resonemanget. Hur kan en man på drygt fyrtio år se kändisskap som ett egenvärde? För en människa som påstår sig jobba som "personlig mentor" har hans egen personliga utveckling gått förvånansvärt trögt.

Idag står det att läsa att dörrvakten Fadde Darwich går att hyra genom en annons på Blocket. Jag måste säga att artistbokarnas metoder blivit mindre sofistikerade med åren. När Schyffert skulle sälja Ted Åström och andra föredettingar i humorprogrammet Hassan anlitades Bukowskis.

Sedan kan man ju ifrågasätta varför artistbokare hyr ut dörrvakter istället för artister. Mig veterligen kan Fadde varken dansa, sjunga eller skämta. Han är ett skämt, men det är en annan sak.

SVT har lovat Oldsberg och Hellberg ett nytt program. Vågar man gissa att det blir en bred fördummande nöjesproduktion? När man talar om förnedrings-tv brukar man ofta åsyfta förnedring av de medverkande, men minst lika ofta är det tittarna som förnedras. Se bara på Dansbandskampen, Let´s Dance, Så ska det låta och ytterligare hundra helt hjärndöda program.

En man dör medan ambulansen inväntar poliseskort två kilometer bort. Jag förstår familjens frustration, men jag förstår också sjukvårdspersonalens passivitet. Det är deras jobb att åka runt och rädda liv, men man kan inte förvänta sig att de ska riskera sina egna liv hela dagarna.

Den döende mannen är ett offer, samhället ett annat. Förövaren är de ungdomar som tycker att det är deras mänskliga rättighet att kasta sten och brandfacklor på utryckningspersonal runt om i Sverige. Hur långt ska det få gå innan polisen ges möjlighet att skapa ordning i ghettoområden? I Sydeuropa skingras upplopp med vattenkanoner, i Sverige används utredningar och debattartiklar. Sverige är världsbäst på diskussion och debatt. Det är ett av de fundament vårt samhälle vilar på och ger oss alla skäl att vara stolta över vårt land. Ordet är ett kraftfullt vapen, men i vissa sammanhang krävs mer handfasta metoder även om de riskerar att kollidera med politisk korrekthet och svensk lagomhet.

Så har "curlingbarnen" växt upp. Eller rättare sagt, nu har de inte växt upp. För curlingsopande föräldrar omöjliggör den mognad som normala barn "drabbas" av. Att det är så illa som Dagens Industri berättar, att dagens förslappade och omhuldade ungar inte ens klarar av att söka jobb själva, trodde jag dock inte.

Enligt DI har 9 % av cheferna fått se den arbetssökandes förälder hänga med på anställningsintervjun, och 13 % har kontaktats av en anställds förälder för att lösa konflikter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om vi 70-talister var den ironiska generationen verkar det som att man skulle kunna kalla 80-talisterna för den förlorade generationen. De slöaste exemplaren orkar andas själva, men inte mycket mer.

Strikt egoistiskt gör arbetsgivarna förmodligen klokast i att låsa dörren när en arbetsökande närmar sig arbetsplatsen med mamma eller pappa i släptåg för orkar man inte ens söka jobb själv lär man knappast orka/klara av att arbeta. Utifrån ett samhällsperspektiv vore det antagligen bättre att anställa föräldern och ge "ungen" en spark i arslet ut i verkligheten igen för vi har inte råd att ha en hel generation som inte förstår sambandet mellan orsak och verkan eller förmår att ta hand om sig själva.

Återigen talar Stieg Larssons pappa om att försöka ge ut den fjärde, halvfärdiga, boken i Stieg Larssons Milleniumserie. Hans version av händelseförloppet är att manuset "försvann" när sanningen är att familjen klantade bort det genom att göra Stiegs sambo arvlös.

Det var otroligt klantigt av Stieg Larsson att inte garantera sambons rättigheter i ett testamente, men det är väl ingen som på fullt allvar tror att hans sista vilja var att hon överhuvudtaget inte skulle få del av det niosiffriga arvet.

I hennes situation hade jag nog ritualslaktat utkastet till den fjärde boken och om jag någon gång ska försvara illegal fildelning så är det när det gäller nedladdning av Stieg Larssons ljudböcker. Hans pappa och brorsa har fått så det räcker och blir över.

TV4:s nya underhållning "Hjälp, jag är med i en japansk tv-show" får usel kritik efter premiären. Programmet anses tramsigt och förnedrande. Vem är förvånad? Egentligen?

Vår bild av japanska humorshower är skit. Samla då ett gäng svenska föredettingar som Anna Book och Klasse Möllberg och kopiera så mycket man kan av den stereotypa bilden under ledning av Carolina Gynning och du får - just det - skit. Att programmet produceras av TV4 gör inte förhoppningen större. Kanalen har ju inte precis gjort sig känd för nya lysande idéer. Gamla trotjänare som Äntligen hemma, Postkodmiljonären och Parlamentet får rulla på i tiotals år trots att de känns hur trötta som helst (för att inte tala om det hundratal Beckfilmer man nu är uppe i och som förmodligen får Per Wahlöö att vända sig i graven varenda söndag) och programledare som Martin Timell och Malou von Sivers dammas av igen och igen och igen...

Det är nog som Babben Larsson säger i artikeln: "Funkar tittarsiffrorna så kommer programmet att stanna, så cyniskt är det i dag." Annars tror jag att filmskaparen Claes Eriksson sammanfattat problemet tydligast genom att förklara att reklamkanalerna inte i första hand går ut på att producera bra TV utan att sälja tvättmedel. Ibland blir det ändå bra, men det är inte huvudsyftet och mer att betrakta som ett olycksfall i arbetet.

Fast det är inte hela sanningen för både TV3 och Kanal5 lyckas ju betydligt bättre. Att TV4 skulle kännas som en värre Kalle Anka-kanal än trean och femman trodde man inte för bara några år sedan, men nu är det ett ovedersägligt faktum. Att Carolina Gynning jublar över premiärens höga tittarsiffror förvånar mig inte ett dugg, men om programmet är så dåligt som det verkar lär det knappast hålla i sig. Jag kommer att tänka på den gamla devisen att man inte kan lura alla människor hela tiden, det är det som nu slår tillbaka på TV4.

Programutveckling verkar inte direkt vara högsta prioritet på TV4. Mitt "tips från coachen": Våga sticka ut, våga tänka i nya banor och framförallt - våga väg in kvalitet.

Lars-Inge Lars Svartenbrandt Ferm har gjort det igen. Vad ska du byta namn till den här gången då? Mitt förslag är Östberg för då kan man komma undan med polismord och ändå hyllas som hjälte av hela samhället med undantag för mig och Leif GW Persson.

När din vandringsfärd är över
väntar ändå inga klöver
på dig, din gamle idiot.

Idag tar en "nöjesjägare" bladet från munnen och säger det vi vet att de allra flesta av dem tänker: Skjut av varg och lo för de dödar och äter de älgar vi själva vill döda och äta. Och när de säger att rovdjursstammarna ska begränsas menar de i själva verket att en bra varg är en död varg.

Detta trots att vargar och lodjur är helt ofarliga för oss människor. De tar en och annan jakthund, men inte tillnärmelsevis så många som vådaskjuts av överförfriskade jägare. Ett och annat får hamnar också i magen på varg och lo, men bönderna får ju gratis stängsel genom myndigheternas försorg om de vill. Fast det är ju roligare att sitta och gnälla på elaka rovdjur än att stå ute och spika stängsel. Då kan de ju bli tvingade att lämna den luftkonditionerade traktorn.

Renar ska vi bara inte tala om... Jo, det ska vi. Det är ju inte en människa söder om sundsvall som äter ren, så det är ju bara bra för renskötarna att de kan kvittera ut ersättning för uppätna djur. De kan ju inte skylla allt svinn på SJ genom att kasta upp slaktavfall på spåren, särskilt inte nu när det går ett tåg i kvartalet däruppe.

Varg och lo har som sagt inte gjort en människa illa, så jag vidhåller att det är betydligt viktigare att hålla nere jägarstammen.

Idag kommer den dömda polismördaren Annika Östberg till Sverige, ett land hon inte besökt sedan 70-talet och vars språk hon inte längre behärskar. Välkommen hem, Annika!

Jag säger inte att det nödvändigtvis är fel att vi tar emot henne, men jag har lite svårt för hjälteglorian.

De senaste veckorna har man i stort sett varenda dag kunnat läsa "nyheter" om en man kallad Färjan-Håkan. Jag har förstått att han figurerar i TV-programmet Färjan, men har inte sett det själv. Hade jag läst alla artiklar om honom hade jag dessutom kunnat informera mig om Färjan-Håkans vilja att bilda familj, hans fysiska och psykiska hälsa, hans alkohol-, spel- och sexvanor, Håkans garderob... Kort sagt, hade jag velat veta något om Håkan skulle kvällstidningarna varit mig behjälpliga. Mitt problem är att jag inte är särskilt intresserad av Håkans liv och leverne. Han kanske är en skön snubbe, kanske inte, och jag kan utan tvekan leva i okunnighet på detta område. Utan att veta säkert tror jag att merparten av jordens befolkning delar mitt ointresse.

Lundby-Wedin tänker ju som bekant sitta kvar så länge hon har "medlemmarnas förtroende". För säkerhets skull har man valt att inte fråga dem huruvida detta förtroende fortfarande finns kvar (om det någonsin funnits). Känns som att svaret har kommit nu.

Lågkonjunktur, korrupta politiker, giriga direktörer, monarki på 2000-talet... Mitt i detta elände föreslår en präst och en familjepedagog att vi ska sluta gnälla eller kritisera i 21 hela dagar.

I ett land som svämmar över av floder av piss som vi tvingas simma i skulle jag inte kunna - eller vilja - sluta klaga ens i 21 minuter. Förutom att det är mitt liv, mitt största intresse och min försörjning att gnälla ser jag inte riktigt poängen med att den minoritet som vi tänkande människor utgör ska omprogrammera sig själva till liknöjda idioter.

Bengt i Järfälla gick med på att betala åttiofem tusen plus moms för att få sitt hus på 72 kvadratmeter ommålat. "Jag är nog inte ensam om att bli lurad." Jag vill inte såra någon, men jo... det är du nog. Bengt skrev glatt på kontraktet trots att han inte ens hade pengarna utan med kort varsel skulle behöva ta ett banklån för att täcka utgiften.

Vad ska man då göra för att förhindra skojare och lättlurade idioter från att göra affärer med varandra? Det kommer alltid att finnas människor som är villiga att köpa femtiolappar för hundra kronor styck. Jag tror inte på en övre åldersgräns för myndighet, men ibland undrar man.

Vattenfalls vd Lars G Josefsson fick ett lönepåslag på 39 procent till en enligt styrelsen "marknadsmässig och rimlig" lön. En miljon i månaden påstås vara "omkring fem procent under medianlönen i ett motsvarande privat bolag". Två funderingar:

Att löneökningen är marknadsmässig betyder att det finns en marknad för Lars G Josefsson. Jag tvivlar.

Och vad är ett motsvarande privat bolag? Vilket privat företag är en skyddad verkstad med oligopol på el? Styrelseordförande Lars Westerberg ger inga exempel. Jag anar varför.

I helgen körde Världsnaturfonden en kampanj för en bättre klimatpolitik genom att uppmana människor att släcka sina lampor under en timme. Jag misstänker att fler svenskar hade ställt upp om de kört manifestationen nästa helg istället. Själv skulle jag gladeligen släcka alla lampor i protest mot sinnessjuka lönelyft i Vattenfall.