Ingen fullmatad månadsrapport, men det flaggade jag nog för redan för en månad sedan.

Förutom jobb har jag nästan blivit lite sjukvårdare också. Min mamma lyckades med konststycket att ramla från en stege och bryta handleden. Ja, jag måste ju ha ärvt mina Papphammaregenskaper från någon. Sedan dess har hon varit på sjukhuset tre gånger och eftersom hon går med käpp och vanligtvis stöder sig på den arm hon nu brutit är det skit med det mesta.

Men här skulle jag vilja passa på att slå ett slag för svensk akutsjukvård. Hon kom in en sen kväll med en arm som var väldigt av. 3-4 timmar senare hade de redan gipsat armen. Drygt två dagar senare hade de opererat den och sedan har hon varit dit på återbesök. För det tar sjukvården totalt 300 spänn.

Överhuvudtaget tycker jag att den verksamheten funkar så bra att jag är förvånad att inte Reinfeldts regering har privatiserat alltihop. Det verkar ju vara grundkriterierna för privatisering - ju bättre något funkar desto mer bråttom att privatisera. Nu har man privatiserat delar av det statliga apoteksmonopolet. Varför det? Var det något som inte funkade? Jag springer inte på apoteket så himla ofta. Min största erfarenhet av dem är egentligen att jag stod och drev med Apotekets vd Stefan Carlsson när jag underhöll på en läkemedelskongress förra hösten. Men de få gånger jag varit där har det alltid gått snabbt och smidigt och apotekspersonalen visar sig för det mesta ha mycket bättre koll på läkemedelsutbudet än vad läkarna har. Så då måste apotek privatiseras och receptfria mediciner säljas på Ica. Är det någon som har efterfrågat detta? Blir det billigare? Blir det bättre? Är svaret nej på samtliga frågor kan vi lägga ännu en moderat felsatsning till handlingarna.

Varför inte istället lägga krutet på att privatisera sånt som verkligen har förbättringspotential? Som Arbetsförmedlingen till exempel, där har man ju inte mycket att förlora. Nu har man visserligen tagit in privata jobbcoachföretag som ska utföra det jobb de statliga arbetsförmedlarna redan får betalt för att göra. Och det verkade inte bli helt lyckat. Tre miljarder kronor skickar man ut på diverse tvivelaktiga företag med betalningsanmärkningar och new age-flum. Tack för det, Reinfeldt. Och vad gör arbetsmarknadsminister Littorin? Det är kanske som någon föreslog på ett forum, han är nog och köper sig nya betyg. Senast man hörde något om honom som inte hade med hans privata felsatsningar att göra var när han kallade till presskonferens för att berätta att "vi har ett par riktiga skitår framför oss". Produktivt...

Maud Olofsson har däremot varit i hetluften igen. Den här gången för att hon mörkat att statliga Vattenfall varit på vippen att sälja ut hela elnätet. Själv tycker hon i vanlig ordning att hon är helt fri från skuld medan oppositionen undrar hur Reinfeldt kan ha fortsatt förtroende för henne. Det har jag undrat länge.

Fast när det gäller Saab har hon ganska rätt. Nu verkar det ju inte som att någon vill ha detta misskötta företag. I morgon kommer domen från ägaren GM. Och Maud Olofsson vägrar gå med på att staten ska slanta upp och därigenom indirekt bli biltillverkare. Det är självklart tråkigt för Saabs och alla underleverantörers anställda om företaget går i graven, men Saab har gått med vinst två år av sextio. Det tycks alltså inte spela någon roll om det är hög- eller lågkonjunktur och ingenting blir bättre av att skjuta upp katastrofen.

För att gå tillbaka till mitt liv (mitt favoritämne) så har två av mina grannar flyttat de senaste veckorna. Först killen i lägenheten bredvid min. Tyst människa, regelbundna tider, trevlig och hjälpsam. När jag flyttade in visade han mig var min matkällare var, något som mäklaren inte hade en aning om. Jag är inte ett dugg förvånad att han lyckats tömma hela sin lägenhet utan att jag hört ett ljud. Så nu kan det bara bli värre. Dels för att ingen människa kan vara tystare (det ska vara jag i så fall) och dels för att hans lägenhet är i uselt skick. Av ren nyfikenhet gick jag över på visningen och kunde konstatera att de nya ägarna lär renovera både kök och badrum så fort det går och sånt låter illa.

Men för att väga upp det flyttar även killen under mig. Det innebär sannolikt att jag slipper vakna tidigt på lördagsmorgnarna av att grannen sjunger opera i sitt badrum så att mina fönster skallrar. Och förhoppningsvis har de nya som flyttar in ingen hund. Och har de en hund fyrar den förhoppningsvis inte av ett avgrundsskall varje gång den kommer ut i trapphuset. Jag kräver inte bibliotekstystnad i huset, men lite hänsyn får man faktiskt visa när man bor i lägenhet. Den här helidioten hade till exempel sin ytterdörr mer öppen än stängd när han hade fest. Jag menar, "öppet hus" i all ära, men man får väl tänka till lite.

Men usch, vad jag gnäller! Dags att pigga upp oss med månadens Youtube-klipp som denna gång är en sketch från Ulveson & Herngren. Idén är inte jätteunik, men rolig ändå:

I december ska det jobbas, åtminstone fram till jul. Julhandeln spås förresten bli större än någonsin trots att den ekonomiska krisen påstås värre än alla andra kriser tillsammans. Lite eftertanke där vore inte fel. Jag förstår att man vill köpa julklappar till ungarna, men kanske behöver man inte dränka dem i paket. Men jodå, det måste man. Hellre skuldsätta sig upp över örona än att berätta att mamma och pappa har det lite kärvt just nu.

Själv är jag barnlös och lägger istället mina julklappspengar på investeringar i detaljhandeln. För jag tror att de har rätt, det kommer förmodligen köpas julklappar som aldrig förr.

Ja, det börjar ju bli dags att skatteplanera lite också och sälja lämpliga värdepapper för att slippa betala mer skatt än nödvändigt. Fast där skulle jag faktiskt vilja tacka regeringen Reinfeldt. Tack vare att den infört kapitalförsäkringar med omsättningsskatt istället för reavinstbeskattning tjänar jag minst trettiotusen bara i år som jag kan ha betydligt roligare för än att betala till staten. Jag förstår inte riktigt beslutet, men man står sig själv närmast och jag är tacksam.

God jul och allt sånt! Om ni vill och hälsan står oss bi finns ett nytt månadsbrev här lagom till att fyllot Malmsjö misshandlat Tennysons dikt på Skansen än en gång.